Skip to main content

Oroande lågt antal kvinnor i energisektorn

Pressmeddelande   •   Maj 26, 2016 08:07 CEST

Andelen kvinnor i energirelaterade verksamheter är betydligt lägre än i andra delar av samhället. Ledande företrädare för ett antal myndigheter och organisationer inom energisektorn pekar på problemet i en debattartikel.

Inom vissa yrkesgrupper, exempelvis elektriker och VVS-montörer, är andelen kvinnor mindre än 2 procent, enligt statistik från SCB, Statistiska Centralbyrån. Elsäkerhetsverket har 41 000 elinstallatörer registrerade och endast 3,8 promille (156 stycken) är kvinnor!

Elisabet Falemo, fotograf John PerssonLedande företrädare för ett antal myndigheter och organisationer inom energisektorn understryker nu vikten av att gamla föreställningar och strukturer både inom utbildningssystem och yrkesliv diskuteras.

– Vi står inför en stor energiomställningen och ett ökat bostadsbyggande och det finns ett stort behov av utbildade personer till energisektorn. För att sektorn ska kunna utvecklas krävs att attityder och värderingar förändras så att vi uppnår bättre jämställdhet och mångfald, säger Elisabet Falemo, generaldirektör vid Elsäkerhetsverket.

Debattartikeln nedan finns nu fri att publicera.

Fler kvinnor behövs i energisektorn

Inom vissa yrkesgrupper, exempelvis elektriker och VVS-montörer, är andelen kvinnor mindre än två procent, enligt aktuell statistik från SCB, Statistiska Centralbyrån. Bland de behöriga elinstallatörer som är registrerade hos Elsäkerhetsverket är mansdominansen ännu större. 3,8 promille, alltså bara 156 av drygt 41 000 elinstallatörer, är kvinnor. Det kan jämföras med det mest kvinnodominerade yrket, förskollärare, där andelen män är fyra procent. Det innebär att av dem som arbetar praktiskt med förnyelse och omställning av energisystem och energianläggningar är en förkrossande majoritet män. De företag som ska installera solenergianläggningar, värmepumpsystem, smarta hem eller förstärka elnät och bygga fjärrvärmeanläggningar domineras av män, ofta med tekniska utbildningar.Som ledande företrädare inom energisektorn är vi oroade över den här låga andelen kvinnor, i synnerhet inom vissa yrkeskategorier. Kvinnors kompetens och erfarenhet behövs på alla nivåer i en samhällssektor som har stor betydelse för vårt dagliga liv. Uppenbarligen finns det hinder, som vi inom energiområdet behöver samarbeta för att riva ner. Det största hindret verkar vara en mental bild av energibranschen och energitekniska yrken. Vi är övertygade om att dagens ungdomar vill jobba i verksamheter som upplevs som moderna och där jämställdhet och mångfald är naturligt.Det ska sägas att det ändå finns ljuspunkter inom sektorn. Antalet kvinnor som är vd-ar har ökat markant på några år, från en mycket låg nivå till en tredjedel. Energibolagen har mått väl av detta och av att också ha fått in kompetenser från olika yrkesgrupper i sina ledningar. Myndigheterna inom energiområdet har också en förhållandevis jämn könsfördelning, inte minst på ledande positioner. Men detta räcker ändå inte för att vända utvecklingen så länge de flesta medarbetarna med teknisk bakgrund fortfarande är män.

Betydligt mer än hittills måste göras för att förändra rekryteringen till yrkesutbildningarna, vilket framgår av den statliga utredningen ”Välja yrke”. Antagningskrav, innehåll och beskrivningar av utbildningar behöver enligt vår uppfattning ses över för att attrahera motiverade och lämpliga sökanden. Det räcker inte med någon enstaka konferens för studievägledare. Gamla strukturer och föreställningar behöver utmanas och ifrågasättas både i yrkeslivet och i utbildningssystemet. Exempel på att en förändring är möjlig finns inom polisen och försvaret som tidigare varit helt manliga revir. Enligt SCB, har idag polisen 33 procent och försvaret cirka 9 procent kvinnor inom sina verksamheter.

Qraftsamling - ett förändrings- och ledarutvecklingsprogram för en mer attraktiv energibransch, är exempel på en offensiv branschsatsning från Energiföretagen Sverige". Det finns flera nätverk där kvinnor stöttar och peppar varandra om problem uppstår, till exempel ELqvinnorna inom Elektrikerförbundet. En självklar utgångspunkt för jämställdhetsarbetet är att det ska vara nolltolerans mot inte bara sexuella trakasserier utan också när det gäller en negativ jargong. Byggsektorn har tagit tag i dessa problem och vi uppmanar alla arbetsgivare inom energiområdet att ta upp en dialog med sina medarbetare. Attityder och värderingar behöver diskuteras. Tydliga riktlinjer behövs. Samtidigt behöver vi också berätta om den goda stämning som råder på många arbetsplatser, och visa exempel på insatser som har lett till en mer inkluderande arbetsmiljö. Ledningens inställning har stor betydelse!

Att jobba med elinstallationer, energianläggningar, energisystem och utveckling borde vara intressant för många oavsett kön. Vi kommer att behöver många yrkeskunniga kvinnor och män i omställningen till ett hållbart och effektivt energisystem. Ett förväntat ökat nybyggande kommer också att kräva många fler utbildade personer till energisektorn.

Sammanfattningsvis måste hela sektorn bidra till att lyfta fram framgångsrika kvinnor, både i medierna och inom organisationerna. Kraftkvinnorna är exempel på ett nätverk som med stor framgång gör detta och driver debatten framåt. Studentsatsningar, praktik och arbetsplatsbesök kan få fler yngre kvinnor att söka sig till utbildningar och yrken inom energisektorn.

Energisektorn behöver verkligen mer jämställdhet och mångfald. Det är därför hög tid att vi mobiliserar alla goda krafter bland såväl företag och branschorganisationer som myndigheter och utbildningssamordnare. Vi uppmanar samtliga arbetsgivare inom energiområdet att vidta konkreta åtgärder. Det finns inga enkla lösningar – men med gemensamma krafter kan vi åstadkomma viktiga förändringar.

Undertecknare

Elisabet Falemo (generaldirektör, Elsäkerhetsverket)
Anne Vadasz Nilsson (generaldirektör, Energimarknadsinspektionen)
Mikael Odenberg (generaldirektör, Svenska Kraftnät)
Erik Brandsma (generaldirektör, Energimyndigheten)
Jonas Vallin (förbundsordförande, Svenska Elektrikerförbundet)
Jan Siezing (vd, Installatörsföretagen)
Charlotte Unger (vd, Svensk Vindenergi)
Thomas Korssell (vd, SEK Svensk Elstandard)

Text: Cia Edlund
Foto: GD Elisbet Falemo - fotograf John Persson/Elinstallatörer - Mostphotos

För mer information, kontakta

Elisabeth Falemo

GD
Telefon: 010-168 05 01
E-post: elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se

Cia Edlund

Kommunikationschef
Telefon: 010-168 05 16
E-post: cia.edlund@elsakerhetsverket.se

Elsäkerhetsverkets huvuduppgift är tillsyn av elektriska anläggningar och elektrisk materiel, som bland annat utförs genom inspektioner och marknadskontroll. Myndigheten är också ansvarig för handläggning av behörighetsansökningar som elinstallatör