Dragkamp om råvarupriserna

Den senaste tidens stora rörelser på kraftmarknaden kan i hög grad förklaras av ändringar i råvarupriserna. 

Prognoserna har förändrats i riktning mot mildare väder och ökad nederbörd, även om prognosen för februari fortfarande pekar mot kallare och torrare väder än vad som är normalt för årstiden. Trots förändrade väderprognoser ser det ut som att det är råvarupriserna som påverkar kraftpriserna mest.

Stora händelser

Just nu finns det många orsaker till att det råder oro på råvarumarknaderna. Handelskrig och svaga makrosiffror har påverkat ett bra tag. Brexit-dramatiken är inte heller något nytt. Den senaste tiden har även kolmarknaden fokuserat på att det kinesiska nyåret närmar sig och det brukar som regel resultera i en nedgång i kinesisk import. I veckan som gick fick vi dessutom ett uttalande från den tyska kolkommissionen kring vägvalen inför en total nedstängning av tysk kolkraft.

Kolkommissionen

En tvärpolitisk kommitté har länge arbetat på att ta fram en politiskt acceptabel plan när det gäller nedstängningen av kolkraft i Tyskland. En minskning av kolkraften är helt nödvändig för att Tyskland ska nå sina fastställda mål om minskade klimatutsläpp. Planen som presenterades har redan läckt i flera omgångar, så huvuddragen i planen var inte så våldsamt överraskande. Man föreslår att utfasningen av kolkraften ska inledas 2022, samtidig som de sista kärnkraftsreaktorerna också läggs ner. De resterande kolkraftverken ska vara stängda 2038.

Kolindustrin protesterar så klart, och argumenten handlar mycket om huruvida Tyskland överhuvudtaget är tillräckligt väl rustat för att kunna lägga ner så stora volymer av grundkraft. Att ersätta kolkraften med förnybar energi kommer att kräva stora investeringar och inte minst mycket innovation om man ska lyckas bygga ett kraftsystem som klarar att hantera variabel efterfrågan med variabel kraftproduktion.