Kastvindar på elmarknaden

Föreställ dig att en liter mjölk ena veckan kostar 5 kronor och nästa vecka 150 kronor. Så mycket har svenska elpriser varierat under april månad.

Grossistpriset för el i Stockholm hamnade på 27,7 öre/kWh under april månad. Detta är endast 1,3 öre lägre än marspriset och det högsta aprilpriset vi har sett på fyra år. Låga temperaturer och stabila internationella energipriser är huvudskälet till att priserna håller sig uppe.

Ser vi på de stora svängningarna i Sverige, ser vi en konsekvens av den gröna vågen: Under loppet av några få år har det byggts upp mycket vindkraft i Norden. Detta påverkar prisstabiliteten eftersom energileveransen från vindkraften varierar med vädret.

Låga priser i kastbyarna
I Danmark har vindkraft redan under flera år varit en del av elproduktionen. Man har därför god erfarenhet av att tackla både mycket och lite vind genom anpassningar i det övriga kraftsystemet. Därför är danskarna vana vid att elpriset fluktuerar mycket, men i Sverige är detta en ny utmaning.

På kort tid har svenskarna byggt upp en stor vindkraftspark som under de bästa timmarna kan täcka upp till en tredjedel av Sveriges förbrukning. Den stora utmaningen består i att vindenergin än så länge inte kan styras.

Obalans ger prisvariation
På en och samma dag har priset i Stockholm därför varierat från 1,6 öre/kWh och upp till 28,1 öre/kWh, i takt med varierande vindstyrka och stor variation i elförbrukningen under dygnet.

För hela april ser vi att priset varierar från 1,6 öre/kWh och ända upp till 50,1 öre/kWh – med andra ord 30 gånger så mycket. Denna prismässiga berg- och dalbana uppstår delvis på grund av variation i efterfrågan, men det är variation i vindkraften som står för de allra brantaste upp- och nerförsbackarna.

Den största utmaningen för det förnybara samhället
Detta är bara början. Norden befinner sig fortfarande i startfasen av framtidens stora satsning på förnybar energi. De utmaningar vi ser idag bleknar i förhållande till vad vi kan förvänta oss när det i morgon ska byggas mycket mer icke reglerbar elproduktion.

Satsningen på förnybar energi medför två stora utmaningar: Att reglera såväl produktionen som förbrukningen av el så att de båda faktorerna matchar varandra bättre än i dag. I Tyskland gör de stora satsningar på utveckling av lagringsteknik. Målet är att spara på el från bra dagar med överproduktion så att överskottet kan användas när produktionen är låg. Det sker stora framsteg på området batteriteknik men än är vi inte i mål. Det fortfarande långt kvar till den dag då batterierna kan lagra så stora volymer som marknaden behöver.

Fallande priser under åren som kommer
Marknaden har kalkylerat med ett fallande pris fram till och med 2020. Optimismen bygger på att man framöver planerar att bygga ut elproduktionen både i Norden och Nordeuropa. Och det mesta av utbyggnaden kommer att ske i form av vindkraft.

Om utbyggnaden av vindkraft blir större än efterfrågan på marknaden, är det nog den svenska kärnkraften som kommer att fasas ut vid ett för stort nordiskt överskott. Medan vi väntar fortsätter batteriteknikerna sitt arbete med att hitta en lösning på hur man ska lagra detta överskott till de vindstilla dagarna.