Olika upplevelser av socialtjänsten i Farsta

Många klienter upplever socialtjänsten i Farsta som mycket svår att få kontakt med och också svår att ha att göra med. Så uppfattar inte socialtjänsten själva sin verksamhet. Förra året ställde man upp i stadens tävling ”Kvalitetsutmärkelse 2018”. I underlaget ger man en bild av mycket väl fungerande verksamhet.

För lite mer än ett år sedan valde Equal att anmäla socialtjänsten i Farsta till IVO, Inspektionen för vård och Omsorg. Anledningen var att vi uppfattade en situation där Farsta avslutade boendeinsatser för personer i missbruk utan att ge ett alternativ. Man försatte medvetet personer i akut hemlöshet. IVO fann anledning att kritisera socialtjänsten på en rad punkter i sin granskning. För Equal innebar anmälan att vi under året har kontaktats av runt tio personer som har med, eller har försökt att ha, med socialtjänsten i Farsta att göra. De har bett om hjälp vilket har lett till att vi arbetat mycket med socialtjänsten där.

Exempel på fall i Farsta

Exempel 1:
En kvinna innehade en f- skattsedel och ett företag hon inte kunde arbeta i då hon var hjärtsjuk och hade stora psykiska problem. Hon var utförsäkrad och fick inte längre pengar från försäkringskassan. Hon hade inte pengar att köpa mat för. Socialtjänsten krävde avveckling av företaget innan försörjningsstöd kunde bli aktuellt. Kvinnan kunde påvisa att detta saknade lagstöd. Trots det fortsatte socialtjänsten under över ett år att neka henne, dels kontakt med socialtjänsten och dels försörjningsstöd. Resultatet blev att kvinnan svalt och utvecklade ännu svårare stressyndrom än hon redan hade.

Exempel 2:
En man uppmanades att säga upp sin lägenhet på SHIS Farsta för att han skulle få en träningslägenhet. Han betalade in sin första hyra men uppfattades av ansvariga handläggare vara påtänd. Han fick inte skriva under något kontrakt vilket resulterade i att han blev akut hemlös. En situation han fortfarande befinner sig i. Han blev arg över det hela och bad socialtjänsten att fara och flyga. De tog honom på orden och han, en person som varit i kontakt med socialtjänsten under stora delar av sitt liv, avaktualiserades. När vi senare under året försökte återaktualisera mannen tog det två månader att få ut journaler och nästan tre månader till för att få till ett möte med aktuell handläggare. Handläggaren förmedlar att det enda sättet att återaktualisera sig för mannen är genom mottagningstelefonen öppen mellan 10.00 och 11.00 på vardagar. Det går inte att aktualisera sig via mejl eller brev.

Svårt att få stöd upplever brukare

Det finns naturligtvis också exempel på personer som fått de insatser de ansökt om och där det hela fungerat bra. Våra sammantagna erfarenheter samt det vi hör av de personer vi bistår är dock ett mönster av att handläggare i Farsta socialtjänst ofta tar extremt lång tid på sig att svara på epost. Många handläggare är mycket svåra att nå per telefon och om man lämnar meddelande på telefonsvarare är det endast i undantagsfall som återkoppling sker. När möten väl kommer till stånd är grundinställningen avslag på det mesta och klienter får överklaga sig fram. Något som de flesta inte kan eller orkar. ”De tar en på utmattning”, som Mats Walldén säger i en tidigare publicerad intervjun.

”Hos oss är brukaren i centrum” säger socialtjänsten

Det här är något som det inte talas om i Farsta socialtjänsts egen nominering till ”Kvalitetsutmärkelse 2018”. Kvalitetsutmärkelsen är Stockholms stads årliga pris för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling i staden. Dit anmälde sig Vuxenenheten i Farsta. I den egenformulerade motiveringen skriver man under frågan: ”Beskriv hur ni arbetar med bemötandefrågor och förstärker en kultur där brukare/kunder är i centrum”:
”Hos oss är brukaren i centrum och vi arbetar dagligen med att ge bra service, vara tillgängliga och genomföra individanpassade och rättssäkra utredningar för att fatta rätt beslut utifrån SoL (Socialtjänstlagen)”. (- – -)
”Det är viktigt att brukaren känner förtroende för socialtjänsten och att brukaren har och upplever delaktighet i planeringen.”

På frågan om hur man gör brukarna/kunderna delaktiga svarar man:

”Det första steget är att brukaren ansöker om en eller flera insatser. Ansökan kan ske muntligt, skriftligt eller via e-ansökan på internet.

Skillnader i verklighetsuppfattning

Som man kan se av exemplen vi beskrivit ovan gällande klienter råder det viss skillnad på hur man uppfattar verkligheten – åtminstone i de fall vi stött på. Men att det är stora skillnader mellan socialtjänstens beskrivningar av sig själva och verkligheten är också något som Anders Hammar med sitt inifrånperspektiv kan bekräfta.
Socialtjänsten skriver (i maj 2018) att man har två SIG-lotsar anställda (Sociala Insatsgrupper), att man har två CRA- behandlare anställda inom Öppenvård Sydost och att man arbetar med Case Manager och har en sådan anställd. Där står också att man har en utförargrupp anställd och att den bl.a. består av boendestödet för utredningsgrupp vuxen/missbruk.

Anders Hammar ger en delvis annan bild i december 2018:
– Det finns inget boendestöd kvar på missbruk. Vi ska läggas ner. Det finns bara en SIG:are trots att det ska vara två. Som jag uppfattar det finns planer på att lägga ner stadsdelens CRA-behandling på Öppenvård Sydost från årsskiftet och det har inte funnits någon Case Manager på ett år.

Det verkar råda stora skillnader mellan hur socialtjänsten i Farsta beskriver sig och sin verksamhet och hur den uppfattas av brukare och anställda. Klart är iallafall att socialtjänsten i Farsta inte fick Kvalitetsutmärkelsen 2018.

Per Sternbeck

Läs de tidigare artiklarna i artikelserien:
Boendestöd i Farsta avskaffas
Stor skillnad att ha och inte ha boendestöd