Ersättningsnämndens arbete måste granskas - seminarium på Almedalen

RFHL presenterar den 1 juli en rapport om Ersättningsnämndens arbete där det kritiskt granskats samtliga avslag under 2013.

Plats: Högskolan Sal E 30 13.00 – 14.00

Antalet avslag på ansökningar om ersättning för vanvård fortsätter att öka. I en granskning gjord av Marianne Lönnqvist och Anne Skånér på RFHL konstateras i granskningen att 562 avslag borde varit bifall till ersättning.

I lagen om ersättning används ordet allvarlig art vilket också är det som finns iså väl lagtexten som processbeskrivningen. ERN använder i avslagen ”allvarligaste art” vilket bara finns med i propositionen.

Processbeskrivningen tar också upp rubriker för vilken typ av förhållanden som ska kunna ge ersättning, vid genomgång av avslagen konstateras att fler av de förhållanden som anges för ersättning i stället gett avslag.

Granskningen grundar detta på genomgång av samtliga avslag under 2013 samt utifrån ett dokument som legat till grund för Ersättningsnämndens arbete. Dokumentet är en s.k. processbeskrivning som inlämnades av ERNs ordförande Göran Ewerlöf 2012-12-01, innan nämnden började sitt arbete.

Begreppen allvarlig/allvarligaste är de avgörande begreppen och i avslag/bifall. Däremot saknas termen allvarligare. Nämnden har satt två ytterligheter mot varandra.

Lönnqvist o Skånér ifrågasätter hur ERN kunnat ändra lagens inriktning genom att lägga till kriterier som saknar grund i lagen.

Ersättningsnämnden fattar också besluten på ytterst magra fakta. Förarbetena görs av handläggare vars uppgift är att ta fram underlag för beslut. Det är handläggarna som avgör vad som ska tas med av sökandes berättelse. Sökanden med år av misshandel, sexuell utsatthet, etc. avhandlas på som bäst ett A 4, hur mycket som tas med eller inte kan heller inte sökande påverka eftersom det s.k. reciten inte är tillgängliga för den sökande.

Frågor som uppstår är varför avslagen är så slumpmässiga. ERN har 309 miljoner för 2013, i den takt som avslagen tas innebär det att ungefär hälften av anslaget är kvar. Totalt har ERN 1,250 miljarder vilket skulle räcka till 5000 bifall. ERN har som vi ser det inga planer på att antal beviljanden skall öka utan tvärtom fortsätta med avslag.

Det finns ytterligare frågetecken i ERNs arbete och där det finns skarpa skiljelinjer mellan lagen och hur de praktiskt utför arbetet.

Göta Hovrätt skriver i sitt remissvar ”nämnden måste få ett betydande utrymme för att avgöra vad som i de enskilda fallen skall anses utgöra ”allvarlig art”.  Lite längre fram i proppen står det ”Regeringen anser det så självklart att uttalat sadistiska eller tortyrliknande förhållanden, liksom allvarliga (?) sexuella övergrepp och mycket grova fysiska övergrepp ska berättiga till ersättning..”

Av de avslag vi sett räknar t.ex. inte ERN att en kvinna som fick en tandborste uppkörd i sitt underliv ett flertal gånger som tillräckligt grovt övergrepp.

De frågor vi ställer oss och som kommer att tas upp vidare på seminariet ifrågasätter ERNs tolkning av lagen, men också om Regeringen t.ex. vidhåller att bara allvarliga sexuella övergrepp gäller.

 Är det så idag att människor som utsätts för sexuella övergrepp måste anses som allvarliga för att en domstol skall fälla en förövare alt ställa samhället till svars. Överfört till dagens rättssystem, skall bara allvarliga sexuella övergrepp leda till åtal eller…

Att 562 nekats ersättning trots att de faller inom ramen för sexuella övergrepp, misshandel etc. kan inte vara rätt och regeringen eller nästa regering måste göra en översyn av Ersättningsnämndens arbete o tolkning av lagen.

Ansökningstiden måste utökas med ett år så att personer som fått avslag ges en rejäl chans att söka om.

Urvalet 562 återstår efter att alla som inte har dokumenterat/beslut på omhändertaganden, adopterade och efter 1980 tagits bort.