Bårtransport från Osaka till Wien

Nu har vår flygande sjuksköterska Erik varit ute på äventyr igen. Under 24 intensiva timmar fick Erik både uppleva den japanska vården och agera kombinerad sjuksköterska, flygvärdinna och personlig assistent åt den näst intill helt förlamade patienten som flögs till Wien.

Kunden, en 34-årig man som åkt till  Japan för att jobba för ett svenskt företag, hade drabbats av sjukdomen GBS efter att ha ätit en japansk specialitet innehållande rå kyckling.

GBS är en autoimmun sjukdom som är väldigt ovanlig, men kan ha svåra följder för den som drabbas.

Mannen, som blivit helt förlamad, hade i fyra månader legat på ett rehabiliteringssjukhus innan företaget beslutade att det var bäst att ta hem honom till Schweiz. När Erik och den svenske läkaren kom ner till Japan hade han börjat återfå lite av känseln i underarmarna och var såpass bra att han kunde sitta korta stunder i rullstol. Men det enda sättet att transportera hem honom var på en bår, en s.k. stretcher.

Erik, berätta lite om resan!

- Vi tillbringade egentligen bara 24 timmar i Japan, men det var några intensiva timmar och vi fick en ny inblick i hur den japanska vården fungerar.

- Det som imponerade mest var det otroliga engagemanget och omtanken om patienterna. På det privata rehabiliteringssjukhus där patienten låg fanns 180 sjukgymnaster och arbetsterapeuter fördelade på 450 patienter, utöver detta även läkare och sjuksköterskor.

- När vi skulle åka kom hela teamet med läkare och sjuksköterskor, till och med de som var lediga, för att säga adjö och lämna över den mest omfattande och ambitiösa dokumentation jag har sett.

Hur var det på själva sjukhuset?

- Standarden på den japanska vården är enormt hög och det som är mest slående är att det inte är någon som helst stress, både läkare sjuksköterskor och övrig personal tillbringade otroligt mycket tid med patienterna.

- De åt till exempel sin lunch kring den stora sjuksköterskedesken. Sjuksköterskorna satt och jobbade och hade samtidigt kontakt med patienterna. Det var ett lugn som är svårt att beskriva.

Och hur gick resan hem?

- Vi flög först från Osaka till Amsterdam där vi bytte plan, för att sedan åka till Wien. Resan gick hur bra som helst. Patienten var väldigt positiv och vi slapp helt komplikationer, även om vi hade med oss all nödvändig sjukvårdsutrustning som man kan tänkas behöva.

- Under själva resan fick jag fungera som både sjuksköterska, assistent och flygvärdinna och göra allt ifrån att värma mat ute i köket, ta hand om matning och tömning av katetern. Men trots att det var en ganska svår bårtransport med tanke på förlamningen så gick allting otroligt smidigt.

Efter några hektiska dygn i luften är Erik nu tillbaka på svensk mark igen, men han vet aldrig när han blir utskickad på nästa uppdrag. Som flygande sjuksköterska gäller det att alltid vara redo…