Digitaliseringen ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet

Digitala arbetsmiljöproblem kostar mångmiljardbelopp varje år och leder till negativa konsekvenser för både individer och företag. Problemen blir allt mer betydelsefulla att studera, förstå, åtgärda och förebygga. Det visar rapporten ”Digital arbetsmiljö” från Arbetsmiljöverket.

78 procent av alla yrkesverksamma i Sverige använder idag en persondator i sitt arbete. Digitaliseringen har därmed fått en stor inverkan på arbetet och på arbetsmiljön.

Förlorad effektivitet i arbetet på grund av brister i digital arbetsmiljö uppskattas i rapporten till mångmiljardbelopp per år. Kostnader för belastningsskador, sjukskrivningar och sjuknärvaro till följd av den digitala arbetsmiljön uppskattas också som höga men svåra att beräkna.

Rapportförfattarna skriver att det är tydligt att faktorer i den digitala arbetsmiljön orsakar och bidrar till upplevda besvär och hälsorisker. Till exempel rapporterar 35 procent av alla i arbetslivet att de har ont i övre delen av ryggen eller nacken varje vecka. 29 procent rapporterar att de varje dag sitter still i sitt arbete mer än två timmar i sträck och 7 procent i mer än 4 timmar i sträck.

Ett sätt att förbättra den digitala arbetsmiljön, som nämns i rapporten, är att göra så kallade IT-skyddsrond som en utvecklad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. IT-ronden kan genomföras ungefär som en vanlig skyddsrond, men med fokus på IT-miljön och frågor som användbarhet, säkerhet, fysisk miljö, teknik, kommunikation och utbildning.

En slutsats av rapporten blir att digitala arbetsmiljöproblem blir allt mer betydelsefulla att studera, förstå, åtgärda och förebygga. Idag ligger fokus i mycket större utsträckning på att inspektera fysisk arbetsmiljö och genomföra traditionella skyddsronder än att säkerställa kvaliteten i den digitala arbetsmiljön.

Källa: Rapporten ”Digital arbetsmiljö”, Arbetsmiljöverket, 2015