Sverige behöver ny järnväg – nu!

Kapacitetsbristen på Sveriges järnvägar är stor och i kölvattnet av ett kollektivt miljöuppvaknande har den nu blivit än mer påtaglig. Skälen är många till att det brådskar att bygga höghastighetsjärnväg som länkar samman Sverige med Europa.

Att vi är i skriande behov av utbyggnad av järnvägen i Sverige är det nog ingen som efter en lång vår av stora störningar i tågtrafiken kan ha undgått att notera. Det system vi åker på idag är över 160 år gammalt.

Planer finns för en utbyggnad av stambanorna för höghastighetståg. Så långt allt gott. Problemet är bara att det med befintliga anslag för utbyggnaden av järnvägen som finns i den nationella planen, om vilken regeringen beslutar vart fjärde år, skulle dröja till 2090 innan vi har hela systemet klart. Våra barn kanske hinner med en resa med dessa tåg, men för de flesta av oss andra och framför allt för samhällsnyttan, är det på tok för sent. Med det sagt kan det bara konstateras att vi behöver ny järnväg genast.

Katarina Svärdh är VD på Europakorridoren som jobbar för utbyggnaden av nya stambanor på Sveriges järnvägar

Katarina Svärdh, VD på Europakorridoren, en förening finansierad av 35 kommuner och regioner som jobbar för utbyggnaden av nya stambanor, menar att det inte går att, som i nuvarande plan, bara bygga ut några sträckningar i olika ändar av järnvägssystemet. Vi behöver nya stambanor nu och hela systemet måste byggas ut i en samlad följd. Att finansiera enbart via den nationella plane, ger så låga anslag att det kommer att ta 70 år att bygga ut järnvägen vilket gör att vi går miste om hela samhällsnyttan med projektet.

Europakorridorens mål är att hela systemet ska vara klart 2035. För att detta ska kunna ske krävs att man hittar en alternativ finansieringslösning. Det behövs ett politiskt beslut, modiga politiker och att man är ense över partigränserna så att man får kontinuitet. Intresset för att åka tåg har ökat lavinartat och Europakorridoren förespråkar också att vi ska ta hand om och underhålla de gamla banorna. Detta kommer att underlättas av att vi får nya banor då det i nuläget är svårt att hitta servicefönster för underhåll med den kapacitetsbrist vi har på spåren.

Kapacitetsbristen i kombination med det kraftigt ökade intresset för att åka tåg gör att vi måste agera snabbt. För att klara klimatmålen måste vi ha fler spår, så att vi kan lyfta över mer trafik till järnvägen. När vi separerar trafik med olika hastigheter får godstransporter och pendeltrafik bättre utrymme på de gamla banorna. På så vis kan gods som idag går på väg lyftas upp på tåg. Även persontransporter med höghastighetståg kan ersätta flygresor i större utsträckning. Malmö-Stockholm, en resa som idag tar 4,5 timmar, kommer att ta 2,5 timmar med de nya höghastighetstågen.

“Kapacitetsbristen i kombination med det kraftigt ökade intresset för att åka tåg gör att vi måste agera snabbt”

Europa är Sveriges absolut största handelspartner och en väl fungerande höghastighetsjärnväg gynnar samarbetet. Den möjliggör också boende där man vill och jobb var man vill. År 2028 ska Fehmarn-Bält-förbindelsen vara klar. Då kommer det att gå mycket snabbt att ta sig från Malmö till Hamburg. För att även resten av Sverige ska kunna dra nytta av denna väg ut i Europa, där höghastighetstågen redan rullar, behöver vi bygga ut hela vårt system – nu.

En utbyggnad av stambanorna kommer att skapa mängder av arbetstillfällen för många olika yrkesgrupper. Det kommer även att bli lönsamt för de företag som erbjuder kringtjänster till alla de tusentals personer som utför projektet. Kort sagt har såväl klimatet som Sveriges näringsliv och hela vårt välfärdssamhälle allt att vinna på att projektet genomförs i närtid.

Skribent: Anna Bjärenäs