Tänker du kreativt?

Har du ett jobb som kräver att du tänker? Så började Teo Härén gårdagens inspirationsdag för lärare i Dalarnas län, Västmanland och Örebro län. Idag är det väl närmare 100% som svarar JA i Sverige. När han sedan frågade om det också krävs att du tänker kreativt kanske inte alla håller med, men som lärare var det aldrig någon diskussion, svaret var JA här också.

Hela dagen handlade om hur vår hjärna fungerar, hur vi fastnar i gamla mönster och hur vi tror att vi vet mer än vad vi vet. Sanningar som vi egentligen vet, men som vi också behöver bli påminda om.

Kreativitet är en förutsättning för utveckling
Teo Härén inledde med att leka med oss och utmana oss i vår egen uppfattning om hur kreativa vi är. Faktum är att vi först för 150 år sedan började utforska kreativiteten och insåg att det fanns kunskap att hämta om vår förmåga om att tänka nytt och innovativt. De flesta av oss håller med om att det är bra med kunskap och från och med nu också att det är viktigt med kreativitet.

Många slår sig för bröstet och tror eller tycket att de är kreativa – men att tro för mycket om sig själv kan vara farligt. När vi har hittat en lösning är det lätt att vi slutar leta efter fler lösningar. Amerika påstår fortfarande att de är ”the most creative people in the world” – och lägger sedan till som bevis att de var först till månen och uppfann bilen.

Månen nådde de 1969 och vem som uppfann bilen vill nog t.ex. tyskarna vara med i diskussionen om. Rent kulturellt har vi olika uppfattning om vad kreativitet är. I Kina t.ex. uppfattar de copywrite som copy and write. Dvs. att det är helt ok att ”sno” något (låna, använda, återanvända) från andra för att använda i nya sammanhang. Det handlar enligt kineserna om att bli inspirerad och inspiration leder till nya idéer. En fråga om perspektiv alltså.

Faktum är att det är först när något redan är uppfunnet som vi tycker att det är självklart. Teo undrade om vi vet vad en gin och tonic är? Självklart! Men innan någon satte ihop gin med tonic så visste vi ju inte. En enkel förklaring men åååhhh så tydlig.

Hjärnan vill så gärna ha rätt
En anledning till att vi låter oss påverkas så mycket av tidigare erfarenheter kan vara hur vår hjärna vill göra rätt och dessutom är lite lat, letar efter tidigare erfarenheter och kopplar ihop med gammal erfarenhet. Sara Bengtsson, som forskar inom socialkognitiv neurovetenskap – eller hur vi beter oss pga vad som händer i vår hjärna tog med oss på en resa genom kopplingar, tankar och signaler.

När vi gör rätt (enligt hjärnan) så belönar vi oss med dopamin – vilket gör att vi också lär oss lättare för vi vill så gärna känna känslan som dopamin ger oss. När vi väl går på autopilot, för att vi kan något riktigt bra, så behöver inte hjärnan jobba så mycket längre, tar mindre energi. Det positiva med det är att vi frigör utrymme och kraft att tänka på annat och skapa kreativa processer.

Faktum är att föreställningar om oss själva påverkar hur kreativa vi kan vara. Om vi har en föreställning om att vi är trögtänkta och icke kreativa kommer vi också att bete oss på det sättet. Men ni vet, när vi befinner oss i flow, när tid och rum inte finns utan vi är uppslukade av en uppgift, då spelar det ingen roll vem vi är. (dum eller smart, kreativ eller inte kreativ) Det är det flow vi letar efter.

Tekniken som kul, lekfullt och vår framtid
Tänker vi framåt och funderar på hur det kan påverka vår framtid så inser vi hur viktigt det är med rätt utbildning. Tomas Lagerberg, forskningsansvarig från ABB menar att de flesta som förutspått framtiden har haft fel. Vi kan aldrig föreställa oss vad vi har framför oss. Teknikutvecklingen går fort. Idag finns det 50 miljarder prylar uppkopplade till Internet – men data är värdelöst om vi inte gör något med det, menar Tomas.

Bedömning och motivation, en fråga om utveckling
Frågan är vad som motiverar oss, vilket både Sara och Tomas var inne på och som vår sista föreläsare förtydligade ännu mer. Pär Wohlin delade med sig av sin resa om att vara lärare och förändra sin inställning till att göra bedömningar och få eleverna med på resan. ”Det handlar inte om att avgöra om de gör rätt eller fel, utan om att målet är att eleverna ska utvecklas”, säger Pär.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi hela tiden måste våga utmana oss själva och våra egna föreställningar om vad som är rätt och fel, vad vi lärt oss tidigare och hur saker SKA genomföras. Ju mer vi vågar ta diskussionen, dialogen och samtalet, ju större chans är att vi når bättre resultat.

Jan Bylund, vår slutinspiratör gav oss en sista avskedshälsning: ”Det finns inget skydd mot godhet – du har svårt att tycka illa om den som är snäll mot dig.” Så därför delar vi gärna med oss av våra intryck.

Dagen som genomfördes är en del av Skolverkets satsning på naturvetenskap och teknik.