Naturvetenskap och teknik är vår överlevnad

I mitten av november hade Expectrum och Skolverket en gemensam heldag runt temat naturvetenskap och teknik. Det är faktiskt så att det var så mycket vi fick ta del av att det behövdes en vecka att smälta alla intryck. Vi slängdes mellan recept på framgång och synen på vad som är viktig kunskap idag, till möjligheterna med nanoteknik, rymdresor och vårt förhållningssätt till inlärning. Här får du en sammanfattning av hela dagen och våra talares inlägg.

Stefan Hyttfors
Vi började dagen med att ta till oss insikten om hur vi har förändrat hela vårt sätt att tänka produktion och hur vi idag har ett större utbud än efterfrågan. Vi kunde dessutom förstå att vi inte längre behöver lika många människor att göra samma jobb som tidigare. Samtidigt så äger färre och färre större del av våra tillgångar.

Ändå kunde vi vila i tryggheten att det kommer alltid en ny generation, det blir ett paradigmskifte, precis som nya löven på träden under våren alltid knoppar och slår ut. Gammalt ska bort och nytt ska in. Vi är på väg mot en småskalighet där lusten att själv göra och hitta ny kunskap tar form igen. Vi inser att vi gör affärer med människor vi gillar, genom relationer – som handlar om att ge mer än du får. Därför fungerar t.ex. open source, där alla bidrar med sin del av kunskap frikostigt. Stefan tog oss på en resa från förtvivlan till hopp.

Maria Strömme
Oj vilken framtid vi går till mötes. Maria menar att inom en femårsperiod kommer vi att kunna injicera oss för att bygga upp t.ex. skelettet vid problem med artros. Nanotekniken har kommit så mycket längre och påverkar så mycket mer av vår vardag än vad vi är medvetna om. Nanotekniken arbetar på DNA-nivå, det är så smått att det inte ens går att förstå.

Om det blir som forskare inom nanoteknik vill kommer vi att kunna skräddarsy vad vi vill ska hända. Samtidigt ställer det oerhört höga etiska och moraliska krav. Hur förhåller vi oss till det? Men vi vet att när det används som bäst är det sanslöst effektivt. Som ex. beskrev Maria hur generation tres solceller som bygger på nanonteknik, fångar större del av solens spektrum och därmed kan ta del av 50-80% av den inkommande energin istället för som idag endast 20%.

Nanoteknik och livskunskap går hand i hand och Maria visade på ett tydligt sätt att det går att brinna för teknik som för den stora massan verkar obegripligt. Men den kommer att påverka våra liv lika mycket som IT-tekniken. Den är den nästa industriella revolutionen.

Gunilla Rooke
För att allt det här ska kunna hända, att vi ska kunna ta steget in i framtiden, det nya paradigmet med nanoteknik och annan teknik, behöver vi alla delar av vårt samhälle, både kvinnor och män, både flickor och pojkar. Fortfarande finns det mycket att göra när vi talar genus och framförallt flickors teknikengagemang.

Om vi tittar på genusfrågan ur tre olika perspektiv så får vi också tre olika synvinklar. Vi kan titta på det rent individuellt, dvs vilken social identitet vi har. Men vi kan också titta på det rent symboliskt, med andra ord vilka normer, idéer och språkliga värderingar styr vår syn på genus. Är det så att ”bråkiga pojkar” är för alltid ett vedertaget begrepp?

Till sist kan vi se på det ur ett strukturellt perspektiv där traditioner och sociala organisationer visar hur vi förhåller oss idag, som t.ex. i styrelserummet. Där det absolut skulle kunna se ut på ett annorlunda sätt. För ett paradigmskifte i genusfrågan krävs det strukturförändringar menar Gunilla. Kan det vara så att vi är mätta på genusfrågan, det har i mångt blivit en icke-fråga. Vi har fortfarande en lång väg att gå när det gäller att få flickor mer teknikintresserade, kan Expectrum vara en del i den utvecklingen, undrar vi?

Pär Holmgren och Staffan Lindberg
Upp på scen åker Pär och Staffan på en elmoppe, helt tyst och utan avgaser. Självklart handlar det om vår miljö. En stor del av vår framtida naturkunskap kommer att handla om de tre E:na. Ekologi, Ekonomi och Energi. Visst går det att skrämmas när det gäller miljöpåverkan men det går också att vara konkret. Visst ni t.ex. att den sista generationen som föddes utan kemikalier i sina kroppar var 30-talisterna?

Vi insåg med Pär och Staffans hjälp hur sanslöst liten del av jordens livstid som människan har varit närvarande genom ett långt rep och markeringar i jordens utveckling, där vi var endast 2mm av hela repet. Men det som kanske bäst illustrerade var när Pär tog en snaps och frågade oss om vi uppfattade att han var full nu? Och det gjorde vi ju inte. Det handlar inte om hur mycket vi har druckit eller hur mycket varmare det har blivit på vår planet.

Det handlar om hur fulla vi kommer att bli när vi har druckit upp det vi redan har investerat i! Vill du veta mer? Titta gärna på www.klimatkontot.se

Malin Nilsson
”Think like a proton and stay positive”. Eller hur? I skolan behöver vi idag agera annorlunda för vi slåss mot en explosion av information som är tillgänglig för alla när som helst. Då behövs det bokstavligen explosioner, som t.ex. Youtube-klipp från bl.a. ”best chemsitry explosions”. Och vi måste också utgå från vilka frågeställningar eleverna har. Som t.ex.

Hur fungerar en värktablett?
När blir HIV till AIDS?
Vad är sockerberoende?

Där och då, ta till vara det intresse som eleverna har men också de digitala hjälpmedel som finns idag. Titta bl.a. på www.onlinelabs.in/chemistry.

Någonstans måste vi ställa oss frågan: Vad är egentligen viktigt? Vad kan vi ta bort för att ändå behålla en hög baskunskap och skapa nyfikenhet inför framtiden?

Cecilia Hartikainen
Idag har i stort sett 100% av alla 16-åringar en mobiltelefon. Om nu nästan alla har ett lab i fickan i sin smartphone, hur gör vi då för att dra nytta av det? Appar är idag en verklighet som vi bara för något år sedan inte ens kunde föreställa oss.

När vi frågar oss vad som motiverar oss att göra vårt bästa på våra arbetsplatser så tar vi oftast svaret på allvar. Men när frågar vi våra elever vad som motiverar dem att göra sitt bästa? Idag behövs det informella lärmiljöer. Men det krävs också att det är meningsfulla uppgifter. Eleverna behöver ha förutsättningarna klara för sig. De behöver veta vad som förväntas av dem och de behöver få chans till återkoppling, både direkt efteråt men också en stund efteråt.

I den digitala världen måste vi förstå att allt går att hämta. Vår utmaning är att koppla ihop det med vår verklighet.

Olle Matsson
Faktum är att det går att hitta kunskap överallt i världen, inte bara i den digitala världen, utan också i den mer påtagliga ”gamla” världen, som i vår skönlitteratur. I den ena efter den andra av våra deckare förekommer det t.ex. giftmord. Mycket ofta kommer gifterna från växtriket (biologi alltså). Visste ni t.ex. att Stormhatt är giftig. Den användes i ett giftmord i boken Uysses av James Joyce.

Gifterna är otaliga: cyanid, arsenik, curare, opiater, stryknin (som är vanligast i litteraturen) men också tentanyl som användes i en spray i ”En plats i solen” av Lisa Marklund och i verkliga livet när ett gisslandrama utspelade sig i Moskva 2022 där en teater blev skådeplats för ett ohyggligt brott.

Vi måste helt enkelt bli bättre på att fånga intresset när det uppstår och ta tekniken, naturvetenskapen och biologins naturliga nyfikenhet vidare där och då.

Christer Fuglesang
Bättre utbildning i natur och teknik än att bli austronaut kan inte finnas, började Christer sin föreläsning. Och efter att ha hört om hans liv och resa är vi mer än benägna att hålla med. Men Christer har också en lång och gedigen utbildning med sig som professor från KTH och doktor i experimentell partikelfysik.

Vad som framförallt slog oss var vikten av att lära sig allt som behöver kunnas om… om… om det skulle gå fel. Alla reservlösningar som måste till om det värsta skulle hända. Vi förstod också att det krävs tålamod och tid för att nå de mål vi har satt upp och nå de resultat vi vill nå. Det tog Christer 14,5 år att komma upp i rymden från att han först blev antagen.

Hur gör vi för att våra ungdomar ska vilja forska i teknik när resultaten kan dröja så länge innan de blir synliga? Kanske behöver de förebilder och idoler som inspirerar. Christer själv inspireras av Elon Musk.

Klas Hallberg
Någonstans är det genom möten som vi utvecklas och lär oss nytt. Din och min erfarenhet tillsammans ger nya resultat. Klas avslutade dagen med att inspirera oss om bemötandets magi. En magisk tanke var att det finns faktiskt ingen forskning som säger att du lär in sämre om du har roligt! Är det roligt att titta på 117 powerpointbilder?

Tyvärr är det alldeles för ofta som vi inte pratar med varandra om det som faktiskt betyder något. Kanske borde vi bry oss lite mer innan det är för sent. Om vi kunde möta världen med större nyfikenhet och lyssna på varandra lika mycket på det som inte sägs som det som faktiskt sägs, skulle vi då nå fram till våra elever och vår omgivning bättre?

Om vi vore mer härvarande, om det vore ok att må bra utan anledning (för vi får ju må dåligt utan anledning) kan vi då skapa bättre resultat? Vad tror du?