Går det att leva sida vid sida efter ett folkmord?

Under några dagar i juli 1995 genomfördes ett folkmord på mellan 7 000 och 8 000 bosniska muslimer. Den 26 juni uppmärksammar Stiftelsen Expo och Kulturhuset händelsen bara några veckor innan den internationella minnesdagen. Adnan Mahmutovic och Haris Grabovac samtalar om försoningsprocessen och hur man går vidare efter ett folkmord.

Kriget tog slut för 17 år sedan. Samtliga sidor i kriget begick krigsbrott men fortfarande har försoningsprocessen knappt ens kommit igång. En del menar att den etniska rensningen pågår än idag, men med andra medel.

Haris Grabovac och Adnan Mahmutovic samtalar om ett Bosnien där en bro kan utgöra en skiljelinje mellan folkgrupper, och där det är svårt att leva på "fel" sida. Men också om viljan att göra upp med historien. Alex Bengtsson från Stiftelsen Expo modererar och deltar i samtalet.

Kom och lyssna på samtalet den 26 juni kl 18.00 på Kulturhuset Bibliotek Plattan i Stockholm.

Vid frågor, kontakta:

Alex Bengtsson, vice vd Stiftelsen Expo: 08-400 219 82.

Maria Mårsell, teamsamordnare Bibliotek Plattan Kulturhuset: 0761-23 14 65.

Fakta om folkmordet

I juli 1995 intogs Srebrenica av bosnienserbiska trupper. Syftet var att införliva enklaven i det bosnienserbiska territoriet och rensa området från dess muslimska befolkning. Över 20 000 flyktingar flydde till FN-basen i Potočari. FN valde att ge upp kontrollen av basen varpå den bosnienserbiska armén tog över.

Under några dagar i juli 1995 blev Srebrenica skådeplatsen för det värsta folkmordet i Europa sedan Förintelsen. Mellan 7 000 och 8 000 män och pojkar mördades systematiskt under några få dagar, trots att Srebrenica stod under FNs beskydd.

För att genomföra detta krävdes omfattande planering och organisering. Bland annat behövdes mängder ammunition, lastbilar, bussar för transport, grävskopor och utsedda platser för avrättning och massgravar.

(Källa: Levande historia).