Västmanlands läns landsting och not for profit

Läs gärna Dagens Samhälle nr 30, den 5 september 2013.  Där beskrivs den pågående striden kring landstingets planer på att ge företräde åt not for profit- aktörer i samband med upphandlingen av en lättakut vid Västmanland sjukhus. Majoriteten i landstingsstyreslens beslut kritiseras av oppositionen liksom av några större privata vårdbolag.  Ärendet ligger nu hos förvaltningsrätten i Uppsala.

Landstingets beslut att genomföra en riktad upphandling enligt LOU till icke-vinstutdelande vårdaktörer (protokoll 2013-06-19) är så vitt jag förstår svårt att ta hem men jag välkomnar att frågan prövas.

Det finns en bakomliggande och olöst frågeställning kring hur skapa den mångfald många efterfrågar.  Mångfald i betydelsen aktörer som skiljer sig åt i omfattning, syfte och innehåll. Så att det finns något att välja mellan. (Se bland annat LOV-utredningens slutbetänkande, SOU 2008:15).

Vi lever med en situation där politiska mål och medel inte samspelar på det sätt som behövs för att skapa ett regelverk som utgår från olika aktörers villkor och förutsättningar.

Det sägs ofta, så till exempel av oppositionen i Västmanlands landsting, att det är öppet för alla att ansöka.  Det stämmer formellt, men bortser från att LOU i gällande utformning i kombination med rätten att göra privat förtjänst på välfärdstjänster i praktiken är till men för t.ex. det idéburna förtegandet. Att påstå att vi har lika konkurrensvillkor är som att säga att det är fritt för alla sova under Paris broar. Eller så kan man vända helt om och säga att det är fritt för alla att verka som not for profit-organisation. Det finns inget som hindrar de stora ägarna att föra in en not for profit-paragraf i sin bolagsordning.

Att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för alla är inte nödvändigtvis detsamma som att ha lika villkor. Det bör finnas möjligheter för en kommun/landsting att styra sina upphandlingar mot en idéburen icke vinstdrivande verksamhet på samma sätt som man idag i praktiken ofta designar upphandingar med villkor som styr bort ifrån ex. idéburna organisationer och företag. De tre grundläggande formerna för att organisera och driva verksamheter, offentliga myndigheter och bolag, idéburna organisationer och företag och privata vinstdrivande företag kan alla tillhandahålla tjänster av god kvalitet men etableras och verkar med olika mål och syften.

De behandlas inte lika i skattelagstiftningen, har olika förutsättningar att finna investeringsmedel, verkar under olika associationsrättsliga villkor och förväntas ha olika roller i den vidare samhällsbilden. Den bristande förståelsen för de olika aktörernas villkor utgör ett av de grundläggande hindren för att få till stånd en växande not for profit sektor inom välfärden.

Det behövs att regeringen tar ett samlat grepp om de olika frågor vilka tillsammans skapar de grundläggande villkoren för det idéburna företagandet. Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna