Idéburen vård och omsorg växer - Famnas medlemmar omsätter nära fem miljarder

Tillväxtrapporten i sammanfattning:

Sammantaget har Famnas medlemmars omsättning vuxit mer än under något tidigare sammanställt år. En ökning med 13 procent till drygt 4,7 miljarder kronor har skett under 2014 jämfört med 2013. Famnas medlemmars samlade omsättning är dock liten i jämförelse med den övriga privata vård- och omsorgsbranschen vars omsättning uppgick till 110 miljarder kronor 2014.1 


De större medlemsorganisationerna, med en omsättning på över 200 miljoner kronor, har den största procentuella tillväxten – en ökning med 17 procent mellan åren. De minsta medlemmarna, med en omsättning på mindre än 10 miljoner kronor år 2013, växte med drygt 15 procent 2014. 


För sjätte året i rad är resultatet positivt när alla medlemsorganisationers redovis- ningar räknas samman. Rörelsemarginalen är över 9 procent, vilket kan jämföras med 3 procent för 2013 och 7–8 procent som övriga branschen uppvisat de senaste åren.2 


Andelen anställda hos Famnas medlemmar ökar, men inte i samma takt som omsättningen. En ökning med 3,5 procent har skett vid jämförelse mellan 2014 och 2013. 


Kvinnors andel av de anställda ökar något till drygt 80 procent, vilken ligger i nivå med vad övriga branschen uppvisar.



Famnas Tillväxtrapport 2015 bygger på medlemsorganisationernas årsredovisningar. De senaste årsredovisningarna är från år 2014.

Hinder för tillväxt av idéburen vård och social omsorg
Tillväxtrapporten 2015 tar även upp vilka hinder som finns för att stärka den idéburna välfärden, och konstaterar att i såväl direktiven till Välfärdsutredningen som till Civilsamhällesutredningen talas positivt om att undanröja hinder och underlätta för idéburen vård och omsorg respektive civilsamhället generellt.

För att uppdatera bilden av problemen och bidra med ny kunskap har Famna påbörjat ett mera omfattande arbete för att analysera framförallt kapitalbehoven på djupet. Senast Famna undersökte bland sina medlemmar (2013) vilka hindren för tillväxt är blev bilden denna: upphandlingar, samt brist på extern finansiering nämndes av flest respondenter bland medlemmarna.

På upphandlingsområdet har sedan dess en del steg tagits i positiv riktning, men nya regler har inte implementerats ännu.

Famnas remissvar till Genomförandeutredningen uttryckte därför besvikelsen att förslagen i Genomförandeutredningen inte var i linje med de uttalade och brett förankrade politiska intentionerna. Utredningen föreslog inte att Sverige tar tillvara det utökade nationella handlingsutrymmet i EU-direktivet (t.ex. sociala hänsyn, inga tvingande upphandlingar under tröskelvärdet, reserverade kontrakt), vilket innebär att med med Genomförandeutredningens förslag skulle Sverige missa möjligheten att skapa bättre förutsättningar att med en mångfald av aktörer producera och leverera tjänster.

Flyktingmottagande
I början av oktober 2015, då flyktingströmmarna ökade för varje dag, genomförde Famna en enkätundersökning bland sina medlemmar. Resultatet visade att 18 av Famnas verksamheter var involverade i eller arbetade direkt med olika former av vård och omsorg för flyktingar.

Vi vet att många av våra medlemmar har ökat sin mottagningskapacitet sedan dess, har anställt fler och organiserat än fler volontärer. T ex har ett IOP slutits i Göteborg med bl a Göteborgs kyrkliga stadsmission, Bräcke Diakoni, Göteborgs Räddningsmission och Rädda Barnen som tar ansvar för ett transitboende och ett PUT-boende. Detta är bara ett av många exempel.

Utöver de anställda stod hundratals volontärer för ett dagligt mottagande av då ca 1 000 nyanlända flyktingar varje dag på centralstationerna i Malmö, Stockholm och Göteborg. Dessutom finns i det lagreglerade uppdraget för frivilliga samhällsarbetare många tusen gode män, förordnade vårdnadshavare och kontaktpersoner som stöder deras integrering vidare in i det svenska samhället.

Idéburna aktörer blir dessutom en naturlig del av integrationsarbetet vidare i samhället och driver ofta innovationsprojekt som t.ex. att utbilda invandrare i föreningsliv, samhällsorientering, föräldrautbildning och språkträning. Genom insatser som rådgivning kring ekonomi, arbetssökande, kommunkontakter och praktikplatser blir dessa idéburna verksamheter en viktig del i flyktingars resa för ett eget arbetsliv. Ofta finns även sociala företag där man kan få ett första instegsjobb.