Ulrika Stuart Hamilton kommenterar Välfärdsutredningens betänkande ”Ordning och reda i välfärden”

Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare för Famna, riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg, kommenterar Välfärdsutredningens betänkande ”Ordning och reda i välfärden”:

Ilmar Reepalus utredning fokuserar som väntat främst på att reglera vinsterna i de privata, vinstdrivande välfärdsbolagen. Där föreslås ett helt batteri med åtgärder som i sig inte berör de idéburna välfärdsföretagen, som inte drivs i vinstsyfte. Famnas medlemmar är alla idéburna och återinvesterar vinsten i verksamheten.

– Det enda rimliga är att alla idéburna verksamheter undantas rakt av från föreslagna regleringar. För även om tillämpningen av en vinstreglering inte skulle bli de sanktioner och begränsningar som enligt förslaget ska drabba de vinstdrivande företagen, medför själva regleringen och inrapporteringen ytterligare administration och byråkrati. Vill man att idéburen vård och social omsorg ska växa är mer byråkrati inte rätt väg att gå.

Det är den första och kanske viktigaste kommentaren till hela debatten om välfärdens organisering. Dock ser vi inte att idéburen vård och omsorg explicit undantas i förslagen.

Ilmar Reepalu jämför gärna med andra nordiska länder där den idéburna sektorn är större än i Sverige. För att förändra välfärdsmixen i Sverige så att de idéburna utför en större del av vård och social omsorg krävs konkreta åtgärder. Vi hade hoppats på mer konkreta förslag, framförallt inom området kapitalförsörjning.

– Utredningen nöjer sig med att föreslå ett uppdrag till Tillväxtverket att informera, ge råd och analysera för att senare eventuellt plocka fram förslag på stöd. Det är synd att man efter 1,5 år och på 850 sidor inte är mer konstruktiv än så när det gäller tillgången på kapital för den idéburna sektorn, som direktiven skulle främja. Famna har under utredningens gång bidragit med flera idéer från andra länder och också hur Allmänna Arvsfondens miljarder skulle kunna användas som säkerhet för idéburna organisationer som behöver expansionskapital.

På ett område leder Välfärdsutredningens förslag till förbättringar. Vi noterar med glädje att flera förslag som Famna drivit återfinns där.

Det är förslag som underlättar tillväxt för idéburna inom välfärden och därmed ökad mångfald i vård och omsorg, samtidigt som förslagen dessutom skapar mer flexibilitet för kommuner och landsting vid upphandlingar.

Dessa förslag har Famna drivit på för att få upp på bordet.

Utredaren vill t.ex. förbättra upphandlingsreglerna och föreslår direktupphandlingar under det så kallade ”tröskelvärdet” som EU har, vilket gynnar idéburna och små företag. Förslaget innebär att kommuner och landsting får rätt att slippa göra formell upphandling för vissa välfärdsuppdrag som är mindre än cirka sju milj. kronor per år. Det är ett bra förslag och som Famna drivit.

Utredaren vill också att kommuner och landsting i större utsträckning använder sig av ”reserverade kontrakt” enligt artikel 77 i EU-direktivet för att ge uppdrag åt idéburna verksamheter. Även detta har Famna drivit på, och skulle gynna tillväxt av idéburna och ge ökad mångfald i välfärden.

Ofta syns intresseorganisationer bara när de kräver åtgärder eller är missnöjda. Famna har konsekvent pekat på problemen med nuvarande upphandlingsregelverk: stora byråkratiska upphandlingar där mindre aktörer med särart och mervärde inte får utrymme i jakten på lägsta pris. Och att Sverige inte hittills utnyttjat de möjligheter som EU-direktivet ger.

Bra är också att utredningen föreslår ett uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att arbeta med informationsinsatser gentemot kommuner och landsting för att tydliggöra möjligheterna att samarbeta med idéburna aktörer.

Vi beklagar att utredningen inte föreslår att Idéburet Offentlig Partnerskap regleras i lag. Vår erfarenhet är att upphandlare är överförsiktiga och riskaverta och därför inte utnyttjar de möjligheter som denna avtalsform erbjuder pga att den inte är lagreglerad.