Kassava – en gröda med framtiden för sig

FAO förordar hållbara odlingsmetoder som svar på en ökad efterfrågan

Save and Grow (bevara och odla) är miljövänliga odlingsmetoder som initierats av FAO. Odlingsmetoderna kan på ett hållbart sätt öka avkastningen på kassava med upp till 400 procent och samtidigt bidra till att förändra synen på denna stapelföda från att vara basvara för fattiga människor till en gröda för alla på 2000-talet.

I en nyutkommen fälthandbok för småskalig kassavaodling där Save and Grow tillämpas, konstaterar FAO att avkastningen för kassava i världen har ökat med 60 procent sedan år 2000. Ytterligare produktionsökning är att vänta under detta årtionde allt eftersom beslutsfattare inser kassavans potential. Men de intensiva odlingsmetoderna, som infördes i och med den gröna revolution, kräver stora mängder insatsvaror för att kassavaproduktionen ska kunna öka. Detta riskerar att resultera i ytterligare skador på naturresurserna och även öka utsläppen av växthusgaser vilket bidrar till klimatförändringen. 

Fördelarna med Save and Grow är att avkastningen ökar i och med att jordmånen förbättras, snarare än att stora mängder kemikalier appliceras. Save and Grow minimerar den markpåverkan som uppkommer genom konventionell jordbearbetning såsom plöjning och förordar istället att vegetation täcker marken och därmed skyddar den från erosion och urlakning.

Istället för monokultur, som är den odlingsmetod som vanligen används i intensiva odlingssystem idag, så rekommenderar Save and Grow växelbruk och odling av flera grödor. Istället för att använda kemiska bekämpningsmedel förespråkar initiativet ett integrerat växtskydd där sjukdomsfritt utsäde används och skadedjur bekämpas med hjälp av dess naturliga fiender. 

Enastående resultat

Mycket goda resultat har uppnåtts med hjälp av Save and Grow. Genom att använda metoderna vid försöksodlingar i Vietnam har lantbrukare ökat kassavaskörden från 8,5 ton till 36 ton, vilket motsvarar en ökning på drygt 400 procent.

I Demokratiska Republiken Kongo har lantbrukare utbildats i fältskolor och genom att använda sjukdomsfritt utsäde, marktäckningsmetoder och odling av flera grödor samtidigt så har avkastning ökat med upp till 250 procent. I Colombia har en varierad växtföljd med kassava, bönor och durra lyckats vända minskande skördenivåer, vilket ett bruk av industriellt framställt mineralgödsel misslyckats med. 

Kassava är en mångsidig gröda som odlas av småskaliga lantbrukare i mer än 100 länder. Kassavans rötter är rika på kolhydrater och dess mjuka blad innehåller upp till 25 procent protein, men även järn, kalcium samt vitamin A och C. Andra delar av växten kan användas som djurfoder. Djur som utfodrats med kassava har visat sig få god motståndskraft mot sjukdomar och dessutom en låg dödlighet.

En anledning till att efterfrågan på kassava har ökat under de senaste åren är de höga spannmålspriserna. Det medför att kassavan blir ett attraktivt alternativ till vete och majs, framförallt då kassava kan förädlas till mjöl av hög kvalitet och därmed delvis kan ersätta vetemjöl.

Tryggad livsmedelsförsörjning

Förutom kassavans betydelse för en tryggad livsmedelsförsörjning finns det även en rad industriella användningsområden. Detta innebär goda möjligheter för att driva på den industriella utvecklingen och öka inkomsterna för landsbygden.

Kassava är efter majs den gröda som ger mest stärkelse och nyligen utvecklade kassavasorter producerar en rotstärkelse som förväntas bli mycket efterfrågad av industrin. Även efterfrågan på kassava som råvara för tillverkning av bioetanol ökar kraftigt.

En annan viktig faktor är att den tåliga och motståndskraftiga kassavan är den stapelgröda i Afrika som förväntas påverkas minst av en alltmer påtaglig klimatförändring. 

Genom Save and Grow kan utvecklingsländer undvika problem med en ohållbar intensifiering av jordbruket och samtidigt förverkliga kassavans potential med hög avkastning, minskad hunger och fattigdom på landsbygden samt bidra till länders ekonomiska utveckling.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

FAO Nordens hemsida