OECD-FAO spår långsammare tillväxt för jordbruksproduktionen i världen

Utvecklingsländernas marknadskraft ökar - fokus på Kina

Enligt en ny rapport från OECD och FAO förväntas jordbruksproduktionen i världen öka med 1,5 procent per år under de kommande tio åren, vilket kan jämföras med en årlig tillväxt på 2,1 procent mellan år 2003 och 2012.

Begränsade möjligheter för en expansion av jordbruksmarken, ökande produktionskostnader, större resursbegränsningar och växande miljöproblem är de huvudsakliga faktorerna bakom trenden. Men rapporten hävdar att utbudet av jordbruksprodukter bör hålla jämna steg med efterfrågan i världen.

OECD:s och FAO:s jordbruksprognos för 2013-2022 förutspår att priserna på vegetabiliska och animaliska produkter på sikt kommer att ligga kvar över det historiska genomsnittet. Detta beror på en kombination av lägre produktionstillväxt och en ökad efterfrågan, inklusive den på biobränslen.

Rapporten menar att jordbruket har förvandlats till en alltmer marknadsstyrd sektor, från att tidigare ha varit policystyrd. Detta innebär viktiga investerings- och produktionsmöjligheter samt ekonomiska fördelar för utvecklingsländerna med tanke på den växande efterfrågan på livsmedel.

Men en sjunkande produktion, prissvängningar och störningar i handeln utgör också ett hot mot den globala livsmedelsförsörjningen. OECD:s och FAO:s prognos varnar för att ”så länge som lagernivåerna för livsmedelsråvaror förblir låga i länder som både är stora producenter och konsumenter, är risken för prissvängningar stor. En utbredd torka som den under 2012, i kombination med minskande livsmedelslager kan höja världsmarknadspriserna med 15-40 procent.

Rapporten fokuserar särskilt på Kina där en femtedel av världens invånare bor.  Höga inkomstökningar och en snabbt växande livsmedelssektor kommer få ett stort inflytande på världsmarknadspriserna framöver. Kina förväntas förbli självförsörjande på de viktigaste livsmedelsgrödorna, även om produktionen beräknas avta under nästa årtionde som en följd av en begränsad tillgång på mark, vatten och arbetskraft på landsbygden.

Vid presentationen av den gemensamma rapporten i Beijing sa OECD:s generalsekreterare Angel Gurría att ”utsikterna för jordbruket i världen är relativt ljus med en stark efterfrågan, ökad handel och höga priser. Men, detta förutsätter en fortsatt ekonomisk återhämtning. Om vi misslyckas med att vända den ekonomiska trenden, så kommer investeringar och tillväxt inom jordbrukssektorn att drabbas och livsmedelsförsörjningen kan komma att äventyras.”

”Regeringar måste skapa en gynnsam miljö för tillväxt och handel”, tillade han. Jordbruksreformer har spelat en nyckelroll i Kinas anmärkningsvärda produktionsökning och för den förbättrade inhemska livsmedelsförsörjningen”.

FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva sa att: ”Höga livsmedelspriser är ett incitament för att öka produktionen och vi måste göra vårt bästa för att försäkra oss om att fattiga lantbrukare drar nytta av det. Låt oss inte glömma att 70 procent av de människor som är drabbade av en osäker livsmedelsförsörjning i världen lever på landsbygden i utvecklingsländer och att många av dessa är småskaliga- och självförsörjande lantbrukare.”

Han tillade att ”Kinas jordbruksproduktion har varit oerhört framgångsrik. Sedan 1978 har jordbruksproduktionen femfaldigats och landet har gjort betydande framsteg mot en tryggad livsmedelsförsörjning. Kina är på god väg att uppnå det första millenniemålet (MDG1) om att bekämpa hungern”. 

Men samtidigt som Kinas jordbruksproduktion har ökat och livsmedelsförsörjningen förbättrats, så måste naturresurs- och miljöfrågor ges högre prioritet. Tillväxten inom animalieproduktionen står även den inför ett antal utmaningar. ”Vi är glada över att samarbeta med Kina för att hitta genomförbara och varaktiga lösningar”, sa Graziano da Silva.  

Produktionen i utvecklingsländerna ökar

Konsumtionen av de viktigaste jordbruksråvarorna kommer öka snabbast i Östeuropa och Latinamerika, Centralasien samt andra asiatiska ekonomier som en följd av en växande befolkning, högre inkomster, urbanisering och ändrade kostvanor.

Utvecklingsländers produktionsandel kommer att fortsätta öka i takt med att investeringarna i deras jordbrukssektorer minskar produktivitetsgapet i relation till höginkomstländerna. Till exempel så förväntas utvecklingsländerna stå för 80 procent av tillväxten inom den globala köttproduktionen och en stor del av handelstillväxten under de kommande tio åren. År 2022 kommer de att stå för majoriteten av exporten av fodersäd, ris, oljeväxter, vegetabilisk olja, socker, nötkött, fågel och fisk i världen.

FAO och OECD påpekar att för att dra nytta av dessa ekonomiska fördelar kommer regeringar att behöva investera i jordbrukssektorn för att främja innovationer, öka produktiviteten och förbättra integrationen i globala värdekedjor.

Jordbrukspolitiken måste hantera de prissvängningar som finns på råvarumarknaden genom att skapa bättre verktyg för riskhantering och samtidigt säkerställa en hållbar användning av mark- och vattenresurser samt minska matsvinnet.

Utsikter för Kina

Kinas konsumtionstillväxt förväntas öka med cirka 0,3 procent per år, vilket är snabbare än produktionstillväxten. Det här vittnar om en ytterligare, om än blygsam, öppning av Kinas jordbrukssektor, menar rapporten.

Kinas import av oljeväxter förväntas att öka med 40 procent under de kommande tio åren, och motsvara 59 procent av världshandeln.

Både kött- och mejerisektorerna kommer fortsätta att expandera vilket kommer att resultera i ökade importer av foderspannmål. Kina förväntas bli den ledande konsumenten av griskött per capita i världen, och överträffa den Europeiska Unionen år 2022. Kina verkar behålla sin ledande roll inom det globala vattenbruket med 63 procent av den globala produktionen samt förbli den största exportören av fisk.

Kinas beräknas förbli självförsörjande på de viktigaste livsmedelsgrödorna, även om produktionstillväxten väntas avta under det kommande årtiondet.  Rapporten menar att de osäkerhetsfaktorer som kan påverka utsikterna för Kinas jordbruk noggrant bör övervakas och åtgärdas. Dessa osäkerhetsfaktorer inkluderar hållbarhetsaspekter av effekterna av en ökande ekonomisk tillväxt, ökande resursbegränsningar för produktionen, markförstöring och vattenförstöring samt ökande produktionsförändringar som följd av klimatförändringen.

Enligt FAO:s beräkningar så har Kinas livsmedelsförsörjning förbättras då antalet undernärda minskat med nästan 100 miljoner sedan 1990, trots att befolkningen har ökat med ytterligare 200 miljoner. Att garantera en tryggad livsmedelsförsörjning för de uppskattningsvis 158 miljoner människorna som fortfarande är undernärda är en stor utmaning, påpekar rapporten. 

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska 

FAO Nordens hemsida