Heri Dono – besjälade maskiner, maskerade i humor, skapar en tankeväckande satir.

Likt narren i de indonesiska skuggspelen, kommenterar Heri Dono med en underfundig humor de samtida politiska och sociala utvecklingen i Indonesien. Heri Dono arbetar över gränser med olika uttryck och material som ofta står i motsatsförhållande. Traditionella indonesiska kulturella uttryck som skuggspel och animism tangerar västerländska tecknade serier.

Den 28 mars öppnar Färgfabriken en stor separatutställning med den indonesiske konstnären Heri Dono som aldrig tidigare presenterats för en svensk publik.

”I en kollision finns möjligheten att förstå något nytt” – Heri Dono

Genom att föra samman, traditionellt indonesiskt skuggspel (Wayang) med västerländska tecknade serier och en animistisk världsåskådning, skapar han ett helt eget visuellt språk som får utlopp i mekaniska skulpturer, måleri och installationer.

Heri Donos besjälade maskiner, maskerade i humor, belyser på ett effektivt sätt brännande politiska frågor och skapar en tankeväckande satir över Indonesiens utveckling kopplad till en global kontext. Under holländskt kolonialstyre, japansk ockupation och militärt styre i Indonesien där makten manipulerade verkligheten uppstod ett behov för Heri Dono att genom ett upp-och-nedvänt perspektiv försöka skildra sin värld. Heri Dono är unik då han lyckas förena det traditionellt indonesiska med samtiden, till skillnad från de konservativa traditionella uttryck vilka Suhartos regim använde som nationalistisk propaganda.

Vårens utställning på Färgfabriken visar ett brett spektrum av skulpturer och installationer som rör frågor om demokratisk utveckling, globalisering och människans förhållande till naturen. I kombination synliggör verken de lager av referenser till populärkulturella företeelser, indonesisk kultur och politiska ståndpunkter som utgör Heri Donos konst.

Heri Dono föddes i Jakarta, Indonesien 1960. I början av 80-talet flyttade han till Yogyakarta för att studera konst vid ISI (Institut Seni Indonesia). Heri Dono använde sig tidigt av en kombination av olika uttryck, performance och installationer, vilket inte uppskattades av det konservativa skolsystemet. Han manifesterade sitt missnöjde med skolan i målningen Eating Shit (1983), varefter han hölls under bevakning och strax innan sin examen valde att avsluta utbildningen. Heri Dono fortsatte istället som lärling att studera Wayang, för den kontroversielle dockmakaren Sukasman. Han ställde ut på den 9e Jakarta Biennalen 1993, vilket anses vara Indonesiens första samtidskonstutställning. Sedan dess har Heri Dono haft flera internationella utbyten. Han har ställt ut runt hela världen och är idag en av de mest frekvent inbjudna konstnärerna till de internationella biennalerna. (Biennials of the World : Myths, Facts and Questions, Stephanie Britton, Artlink)