Regeringen står och stampar medan löneskillnaderna mellan könen ökar

Jag håller med regeringen om att de behöver fortsätta utveckla och integrera jämställdhet i sin politik, säger Stina Sundberg, talesperson för Feministiskt initiativ. Det finns stora och systematiska brister i jämställdhetsuppföljningen i budgetpropositionen.


Att mena allvar med jämställdhet kräver tydlighet och handlingskraft. Men regeringens budgetproposition osar osäkerhet och ignorans. Ta exempelvis avsnitten om regionala strukturfonder där ett krav är att alla ansökningar om medel ur fonden ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Men det är svårt att se vilka eventuella åtgärder som behövs eller som regeringen avser att vidta. Detta eftersom t.ex. programdokumenten anger förväntade nya arbetstillfällen uppdelat på kön, men förväntat utfall är inte könsuppdelat. Det saknas även könsuppdelad statistik över fördelade medel inom de största prioriterade områdena som förnybar energi, turism, kultur, storstad, informationssamhället och transporter.

Exemplen är många bara i detta avsnitt om EU:s strukturfondsprogram, vilket är det program som ska syfta till utveckling och förändring. Sammantaget är det svårt att se hur regeringen tänker bedriva en aktiv jämställd regionalpolitik, säger Stina Sundberg, talesperson för Feministiskt initiativ.

I bilaga nr 5 i EU:s strukturfond menar regeringen att en viktig orsak till obalansen mellan kvinnors och mäns möjligheter att påverka sina liv är lönerna. Jag håller med, säger Sundberg, men att huvudtesen för jämställdhet bara är lönerna och inte inkluderar andra faktorer som påverkar är enfaldigt. Regeringen har problem när de inte talar om strukturerna som samverkar.

Regeringen konstaterar att ?Trots en bred samsyn i samhället att jämställdhet är något eftersträvansvärt har kvinnor fortfarande i genomsnitt mindre ekonomiska resurser än män? Men regeringen gör ingen analys av varför förändring inte sker. Trots att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar.

Så länge regeringen inte vill se helheten av ojämställdhetsproblematiken kan de heller inte förändra. För att bryta en fastcementerad struktur krävs att vi vågar se hur olika mönster samverkar och hur de enskilda faktorerna påverkar helheten. Regeringen greppar inte att även våldet påverkar lönerna. Våld är mer än en integritetsfråga och fysiska skador. Våld skadar individer mentalt och är ett angrepp på demokratins villkor. Våldet hindrar delaktighet och hindrar kvinnors och mäns möjligheter att påverka och förändra samhället och sina liv. Regeringen står och stampar på sin fläck.



Mer information:
Feministiskt initiativs talesperson Stina Sundberg 0702 62 17 23
Feministiskt initiativs pressjour 0706 100 191