Skip to main content

Studier på FEI resulterade i rekryteringshandbok

Nyhet   •   Feb 16, 2016 10:43 CET

Två av deltagarna på FEI:s HR-chefsutbildning fick en utmärkelse på FEI Galan för uppsatsen Magkänsla eller kompetens – en rekryteringshandbok. Vi frågade Susanne Asp och Anna Ån hur de gick tillväga för att lyckas.

Som HR-ansvariga för Bonnier Fastigheter respektive JVAB är Susanne Asp och Anna Ån ofta involverade i rekryteringsprocesser. Deras uppsats ger en beskrivning av rekryteringsprocessen från ax till limpa som, menade juryn för FEI Galan, gör att arbetet utgör en användbar handbok.

- Vi var tidigt på det klara med att vi ville skriva tillsammans och vilket ämne vi skulle fördjupa oss i. Rekryteringen är en av de viktigaste funktionerna som en HR-ansvarig har att förhålla sig till så det var ett väldigt aktuellt och intressant ämne att närma sig.

Asp och Ån har skärskådat arbetsgången vid en rekrytering ur ett konkret perspektiv, men också ur ett psykologiskt; hur ska man tänka, vad påverkar valet, et cetera.

Vilka kan ha nytta av att läsa er handbok?

- Både chefer och HR-personer har stor nytta av vårt arbete, men även kandidater som vi ser det. Kandidatens perspektiv tas visserligen inte upp, men arbetet ger en god inblick i hur en rekrytering går till och vad man som kandidat kan behöva tänka på inför anställningsintervjun.

Hur har responsen varit från olika håll på ert arbete?

- Positivt, inte bara från rekryterande chefer på jobbet som har läst den utan även från vänner och familj som tycker att det har varit intressant att läsa och lätt att förstå. Vi har också fått skicka arbetet till intressenter som hört av sig via exempelvis LinkedIn.

Susanne och Anna tyckte det var ansträngande att skriva ett så omfattande arbete. Båda arbetar ju heltid, har familj och även fritidssysselsättningar som kräver tid av dygnets timmar. Detta gjorde att de främst har satt av helgerna till uppsatsskrivandet.

- Det tar ju självklart på krafterna att aldrig få vara helt ledig, utan hela tiden ha känslan av att man borde skriva på sitt examensarbete. Men vi visste båda två från början hur vi ville ha det uppställt. Vi delade upp arbetet mellan oss och skrev som galningar på varsitt håll de första tre veckorna – sen tog det tvärstopp i flera veckor, berättar Susanne och skrattar.

Efter att ha satt samman de olika delarna träffade duon handläggaren Maria Öhrström som gav tips och råd. Därefter tog arbetet fart igen.

- Vi är båda ganska disciplinerade vilket hjälpte mycket. Vi skickade arbetet mellan oss och vi hade fyra dagars intervaller som var och en fick ha arbetet och sen skicka tillbaka. På så sätt kunde vi båda sätta vår respektive prägel på slutresultatet, säger Anna.

Accepterade ni alltid den andres åsikter?

- Ja, vi var snabba på att svara varandra och blev inte sura på om den andre tog bort och la till saker som den andra hade skrivit. Det svåraste var att sudda ut gränser och språkliga egenheter så att man inte skulle kunna se vem som skrivit vad. Vi hade kunnat skriva hur mycket som helst egentligen, och det är ju också en del av arbetet, att veta när man ska sluta.

Hur har arbetet med uppsatsen förändrat karriären för er båda?

- Vi kan ärligt säga att arbetet med uppsatsen har ändrat hela karriären avseende rekrytering. Vi använder handboken ofta själva då vi båda jobbar som HR-ansvariga och rekryterar medarbetare till våra arbetsplatser. Hela rekryteringsprocessen har strömlinjeformats och resultaten har hittills varit lysande. Dessutom känns det extra fint att kunna visa resultatet för våra arbetsgivare som generöst bidrog till att vi båda kunde läsa på FEI på arbetstid, att vi faktiskt kammade hem priset. Så vansinnigt roligt!

Vad mer kan ni dela med er till blivande FEI-deltagare?

- Var beredda på att ni kommer få kämpa ganska hårt i några år. Vissa stunder är lättare än andra, men om man håller blicken på slutmålet så är det all möda värt i slutänden. Och sist men inte minst: Kör på, ha kul och bryt bekvämlighetszonen emellanåt.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera