Skip to main content

Kortslutning i regeringens försök att skapa nya jobb (Yrkesintroduktions anställningar)

Pressmeddelande   •   Jun 27, 2013 06:55 CEST

Gällande regeringens förslag om yrkesintroduktions anställningar

Regeringen gör mer än tankefel när det läggs förslag att i en tänkt jobbsatsning som skall leda till fler jobb – redan i förslaget exkludera en mycket stor grupp företagare och jobbskapare.

”Småföretagen står idag för fyra av fem nya jobb. Att utesluta närmare sju av tio småföretag, därför att de saknar kollektivavtal, är ett dubbelt svek. Det är ett svek mot ungdomarna, som får en mycket mindre arbetsmarknad. Och det är ett svek mot småföretagen, som redan idag har svårt att rekrytera. Tyvärr blir intrycket att valstrategin och hänsyn till partsintressen gått före sakfrågan. Vi kommer nu att arbeta för att stoppa förslaget.” säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna.

Regeringen måste börja förstå sammanhang

- I Företagarnas Småföretagsbarometer har det visat sig att de små företagen är benägna att anställa också när konjunkturen är tuff. Kommande år planerar nästan vart fjärde (23 %) småföretag att anställa. Många av dessa är också benägna att anställa ungdomar och vi talar sannolikt om att regeringens förslag hotar fyra till tio tusen ungdomsjobb i småföretag.

- Det finns en lätt lösning på hela problemet och det är att ställa krav på juste anställningsvillkor, t.ex. genom kollektivavtalsliknande villkor. Så har regeringen valt att göra i arbetsmarknadspolitiken och så görs ibland i upphandlingar, bland annat därför att rena krav på kollektivavtal ofta inte håller i en prövning.

- Nästa steg för oss är att skicka in en anmälan till kommissionen med anledning av regeringens förslag, som snedvrider konkurrensen mellan företag med och utan kollektivavtal.

”Det är fråga om ren diskriminering av en viss typ av företagare. Det är en omvänd föreningsfrihet. Hade aldrig kunnat tänka mig att en borglig regering skulle vilja tvinga in arbetstagare och arbetsgivare i kollektivavtal för att ta del av satsningar för att skapa fler jobb." fortsätter Elisabeth Thand Ringqvist.

Klantigt språkbruk från regeringen

Regeringens notifiering till Kommissionen tyder på både oförståelse och förändrat språkbruk kring företagande. 500 000 anställda i Sverige saknar kollektivavtal. 150 000 företag saknar kollektivavtal och över 60% av småföretagen. Att exkludera alla dessa människor och jobbskapare i officiell skriftväxling med Kommissionen menar vi är rent tjänstefel.  Tidigare kunde regeringen förstå att kollektivavtal inte är en förutsättning för ett bra arbetsliv. Sverige har för ett inkluderande företagande pratat i termer såsom ”under kollektivavtals liknande former”. Detta verkar numera vara som bortblåst.

Kritiken är framförd tidigare

Vårt remissvar 20 april var tydliga i frågan om lagändringar så att företag kan få statligt stöd för att erbjuda yrkesintroduktions anställningar. Vi anförde följande synpunkter i korthet:

- ”Vi förespråkar utbildningsanställning istället” (se nedan)

-”Företagarna anser att om regeringen inte avser införa utbildningsanställning till förmån för yrkesintroduktionsavtal så ska alla företag, oavsett branschtillhörighet, kunna teckna dessa och därmed komma i åtnjutande av skattesubventioner och handledarstöd

-”Företagarna önskar ett klargörande från regeringen exakt vad som ska krävas för att kunna erbjuda yrkesintroduktion och utgår från att möjligheten till stöd för en sådan anställning inte på något sätt ser annorlunda ut mellan företag som har respektive inte har kollektivavtal.”


Vårt motförslag – Utbildningsanställning (SOU 2012:80)

Vi förespråkar istället utbildningsanställning som ger möjlighet för alla företag att kunna erbjuda motsvarande yrkesintroduktion. Anställningsformen ska möjliggöra för arbetsgivare att kunna
visstidsanställa ungdomar under 23 för en period av 18 månader under förutsättning att det upprättas och genomförs en utbildningsplan för arbetstagaren. Genom förslaget kan små företag som inte omfattas av yrkesintroduktionsavtal erbjuda ungdomar arbete, utbildning och en chans att
komma in på den allt hårdare arbetsmarknaden.

  -  Ledorden är flexibilitet och enkelhet i utformningen vilket är precis det som krävs för att små företag ska kunna använda sig av anställningen och eftersom det är småföretagen som står för de
nya jobben är det ytterst viktigt att nå dessa.

 - Som ett stöd i att upprätta och genomföra utbildning i anställningen föreslås Komvux. Det är bra, givet att resurser tillförs, vilket utredningen även föreslår. Med detta förslag och motsvarande
ekonomiska incitament som regeringen nu bara vill ska gälla företag med kollektivavtal så kommer det att ge en bättre effekt för att sänka trösklarna på arbetsmarknaden för unga.

 

Frågor och svar

Hur menar ni att det snedvrider konkurrensen?

Redan idag har småföretag ofta svårt att konkurrera om kvalificerad arbetskraft gentemot större företag. Förslaget innebär att företag med kollektivavtal får större möjlighet att locka ungdomar som sedan kan få kvalificerade yrkeskunskaper under en utbildningsperiod för att sedan gå över i fast anställning.

Ligger det inget i regeringens argument att KA leder till generellt sett högre kvalitet i
yrkesintroduktionen?

Det är en trist syn på majoriteten av landets företag som regeringen ger uttryck för. Det finns flera tillväxtbranscher där andelen kollektivavtal är så låg som 20 % (konsulter, kultur, uppdragsverksamhet etc), som då helt underkänns av regeringen. Dessutom måste man ju ställa frågan om regeringen anser att kvaliteten i utbildningen förbättras från en dag till en annan för att man tecknar kollektiv- eller hängavtal?

Vad menar Företagarna ska göras istället?

Det finns ett bra förslag i och med den utredning som snart presenteras om utbildningsanställningar, som förhoppningsvis inte innehåller krav på kollektivavtal. I direktiven klargjordes särskilt att man skulle ta hänsyn till dessa företag, vilket vi välkomnade. Det gör regeringens helomvändning nu ännu mer obegriplig.

Behövs det inte ett skydd mot oseriösa arbetsgivare?

Självfallet, men det är inte vad frågan handlar om. De företag som kommer ifråga för utbildningsanställning eller yrkesintroduktion måste naturligtvis redovisa hur programmet ser ut och visa att man har förmåga att genomföra det. Men regeringen väljer nu att stämpla alla småföretag som olämpliga för yrkesintroduktion. Det saknar alla rimliga proportioner.

Hur räknar ni när ni säger att det hotar 4000-10 000 ungdomsjobb?

Det finns flera olika beräkningsgrunder. Inför kommande år planerar 23 procent av småföretagen att nyanställa och 9 procent att dra ned. Detta gäller företag med 1-49 anställda. Det finns ca 250 000 - 260 000 sådana företag. Om ca 14 procent planerar nyanställningar är det totalt ca 40 000 företag som tänker sig anställa nästa år. Vi vet att drygt 60% av dessa företag saknar kollektivavtal. Om hälften av dessa i sin tur (46 % enligt vår panel)
skulle kunna tänka sig att anställa ungdom (givet rätt stöd)  är det minst 10 000 "utbildningsungdomsjobb" som riskerar att inte bli av. Bland lite större företag är siffran som inte har kollektivavtal närmare 30%. Med samma beräkningsgrunder missas där 5-7000 jobb.
Gör man ännu lägre antaganden blir siffran 4000 ungdomsjobb som är i fara.

Hur stor är rabatten?

Maximalt 80 000 per år och person enligt förslaget. 30% av sociala avgifter och 2500 per månad i handledarersättning.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi erbjuder våra medlemmar juridisk rådgivning, förmåner och ett brett utbud av nätverk och event. Företagarna är medlemsägda, medlemsstyrda och partipolitiskt obundna. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser.
Vi företräder närmare 75 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera