Nya lagar & regler under 2014 för Företagare. Företagarna summerar nyheter som påverkar företagare

Årsskifte innebär som alltid att en del nya lagar och regler träder i kraft, som på ett eller annat sätt kan komma att få betydelse för småföretagen. Företagarna har gjort en sammanställning av några regler som det kan vara bra att ha lite extra koll på.

- Investeraravdrag, statligt stöd vid korttidsarbete och ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt förväntas göra livet enklare för småföretagarna – men att prata i mobiltelefon får inte inverka menligt på bilkörningen, säger Lars Nordfors, företagarnas chefjurist, som summerar några av de nya lagar och regler som införs under 2014.

Eventuella frågor bevaras av Företagarnas Rådgivning som nås på 0771-454545.

Stöd för nystartsjobb för äldre personer

År 2010 infördes en tillfällig satsning om stöd för nystartsjobb för äldre arbetslösa. Satsningen innebar att kvalificeringstiden, dvs. hur länge en person ska ha varit frånvarande från arbetslivet för rätt till stöd för nystartsjobb, förkortades till sex månader för personer över 55 år. Satsningen upphör att gälla från och med den 1 januari 2014, vilket innebär att kvalificeringstiden för äldre arbetslösa återgår till tidigare 12 månader.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Stöd till yrkesintroduktionsanställningar

Ett nytt stöd, stöd till yrkesintroduktion, som beslutas av Arbetsförmedlingen får tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). De närmare förutsättningarna för att stöd ska utgå kommer att regleras i förordning.

Ikraftträdande:Den 15 januari 2014

Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Den 1 januari 2014 införs ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) om deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för redovisningsperiodens beskattningsår samordnas med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration. Syftet med ändringarna är att underlätta skatteredovisningen för mindre företag.

Ikraftträdande: Den 1 maj 2014

Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler

Den 1 januari 2014 ändras mervärdesskattelagens regler om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Det nuvarande förfarandet med ansökan, beslut och anmälan vid frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhets­lokaler slopas. En fastighetsägare kan istället bli frivilligt skattskyldig genom att ställa ut en faktura med mervärdesskatt för uthyrningen. En fastighetsägare ska således inte längre behöva ansöka hos Skatteverket för att ta ut mervärdesskatt på hyran för en verksamhetslokal. Fastighetsägaren behöver inte heller anmäla till Skatteverket om uthyrningen upphör eller om fastigheten säljs. Dessutom införs en obligatorisk skattskyldighet till moms vid uthyrning till mobiloperatör av plats på mast. Utökade möjligheter till retroaktivt avdrag vid uppförande av en byggnad införs också. Ändringarna syftar till att förenkla för företag som hyr ut verksamhetslokaler med frivillig skattskyldighet, och medför en minskad administrativ börda för företagen.

Ikraftträdande:Den 1 maj 2014

Krav på kassaregister inom torg- och marknadshandeln

Det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln tas bort. Med torg- och marknadshandel avses all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Förstärkt jobbskatteavdrag

För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka den varaktiga sysselsättningen förstärks jobbskatteavdraget med totalt 12 miljarder kronor för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp. Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Sänkt skatt för pensionärer

För att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer, med tydligt fokus på dem med de minsta ekonomiska marginalerna, sänks skatten i ett femte steg för de som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Skattesänkningen sker genom att grundavdraget höjs ytterligare för dessa personer. Skatten sänks med samman­lagt 2,5 miljarder kronor år 2014.

Ikraftträdande: Den 1 januari 2014

Sänkt inkomstskatt för utomlands bosatta

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) sänks med fem procentenheter till 20 procent för skattepliktiga inkomster som inte utgör sjö inkomst. Skattesatsen sänks av förenklingsskäl och administrativa skäl och är en anpassning efter de förändringar som har gjorts i inkomstskattelagen i form av förstärkningar av jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden

För att underlätta omställning på arbetsmarknaden utvidgas den inskränkta skattskyldigheten för vissa stiftelser samt utvidgas och förtydligas skattefriheten för förmån i form av utbildning eller annan åtgärd vid personalavveckling. Detta innebär att kollektivavtalsstiftelser ges ökade möjligheter att erbjuda omställ­ningsåtgärder även för visstidsanställda och personer som riskerar uppsägning p.g.a. ohälsa. Det innebär också att medlen kan användas även för utbildning som inte är företagsspecifik, innan det finns risk för arbetslöshet. Reformen är en följd av trepartssamtalen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter.

Ikraftträdande: Den 1 januari 2014

Ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna och i reglerna om räntefördelning

Löneunderlagsregeln förändras, genom ett kapitalandelskrav, ett tak och en dotterföretagsdefinition, för att ytterligare motverka att reglerna utnyttjas för skattedrivna upplägg till delägare i stora fåmansföretag med många delägare och med många anställda. Därutöver införs en lättnad avseende löneuttagskravet och en utvidgning av det lönebaserade utrymmet. För att upprätthålla neutraliteten i beskattningen mellan olika företagsformer höjs räntefördelningsräntan med 0,5 procentenheter.

Ikraftträdande: Den 1 januari 2014

Investeraravdrag

För att stimulera tillgången till kapital för mindre företag införs ett investeraravdrag. Investeraravdraget är ett avdrag i inkomstslaget kapital för fysiska personer som förvärvar andelar i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller utländska motsvarigheter. Förvärvet ska ha skett i samband med företagets bildande eller vid en nyemission. Investeraravdrag kan även göras vid förvärv av lagerbolag. Avdrag får göras med hälften av betalningen för andelarna i företaget, dock högst med 650 000 kronor per person och år vilket motsvarar en investering om 1,3 miljoner kronor. Med en skattelättnad på 15 procent är ett maximalt avdrag värt 195 000 kronor. De sammanlagda avdragsgrundande tillskotten till företaget får uppgå till högst 20 miljoner kronor per år. För att få investeraravdrag ska bl.a. följande villkor vara uppfyllda: Företaget ska vara ett företag av mindre storlek som uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver rörelse. Företag av mindre storlek är företag där medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget är färre än 50 personer och som har en nettoomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor. Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter och ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor. Den som vill göra avdrag får inte under betalningsåret, eller under de två åren närmast före det år då andelarna betalades, ha tagit emot någon värdeöverföring, t.ex. utdelning från företaget, som överstiger ett visst jämförelsebelopp. Investeraravdraget är också villkorat under en period efter det år då andelarna betalades. Det innebär att avdraget ska återföras till beskattning om den skatt­skyldige under de fem år som följer närmast efter det år då andelarna betalades avyttrar andelarna eller tar emot en värdeöverföring från företaget som överstiger jämförelsebeloppet.

Ikraftträdande:Den 1 december 2013

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

För att stimulera till ökade investeringar inom forskning och utveckling (FoU) sätts arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med FoU ned med 10 procent­enheter. Det innebär att det vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för dessa personer ska göras avdrag med tio procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 230 000 kronor per koncern och månad. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. En förutsättning för avdraget är att nämnda personer har arbetat med FoU i viss utsträckning och att de vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år. Med FoU avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap (forskning) eller att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser, eller väsentligt för­bättra redan existerande sådana (utveckling).

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Förstärkt nedsättning av egenavgifter

För att ytterligare förbättra de mindre företagens förutsättningar för utveckling och tillväxt förstärks nedsättningen av egenavgifterna genom att avdraget vid av­giftsberäkningen höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 till 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Dessutom slopas begränsningsregeln för delägare i handelsbolag och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet tillsammans. 

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor

Inkomstskattereglerna för den ideella sektorn (stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund) anpassas bättre till dagens samhälle. Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund får samma ändamålskrav. Vissa ändamål och begrepp moderniseras. Det innebär bl.a. att ändamålet hjälpverksamhet bland (ekonomiskt) behövande i stället kommer att benämnas social hjälpverksamhet. En motsvarande ändring görs beträffande reglerna om skattereduktion för gåvor. Kraven på verksamhet och inkomstanvändning görs tydligare och mer rättssäkra. Fullföljdskravet görs dessutom mer generöst.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader

Skattefriheten för löpande fastighetsinkomster från specialbyggnader och vissa lantbruksenheter slopas. Det har skett en förändring av samhället som har inne­burit att även sådan verksamhet som tidigare nära nog uteslutande bedrevs inom den offentliga sektorn nu är konkurrensutsatt och i allt högre grad bedrivs av privaträttsliga subjekt. Det är inte lämpligt att ha regler som inte är konkurrens­neutrala.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Statligt stöd vid korttidsarbete

Statligt stöd vid korttidsarbete är en stabiliseringspolitisk åtgärd avsedd för mycket djupa lågkonjunkturer. Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Tre parter – staten, arbetsgivare och arbetstagare – delar på kostnaden för arbetstidsminskningen. Staten står för en tredjedel medan arbetsgivare och arbetstagare fördelar resten mellan sig enligt tre fasta nivåer. Stödåtgärden underlättar för företagen att behålla kompetens under lågkonjunkturen. När ekonomin återhämtar sig kan företagen öka produktionen snabbare och effektivare än om de behöver genom­föra nyrekryteringar. Arbetsgivaren undviker också de direkta kostnaderna för uppsägningar och nyrekryteringar. För den enskilde arbetstagarens minskar risken att bli arbetslös.Regeringen kan aktivera stödet för en tolvmånadersperiod. Denna tid kan förlängas med ytterligare en tolvmånadersperiod. Förutsättningarna för aktivering är att:

– det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående, och

– stödet inte bedöms i beaktansvärd omfattning hindra en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvandling eller medföra andra betydande samhälls­ekonomiska nackdelar.

Tid då en arbetstagare har deltagit i korttidsarbete som ger rätt till stöd räknas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen. Under samma tid är arbetstagaren skyddad mot sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten, s.k. SGI-skydd.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Effektivare handläggning av associationsrättsliga ärenden

Ansvaret för handläggningen av vissa associationsrättsliga ärenden flyttas från länsstyrelserna till Bolagsverket. Det gäller bl.a. ansökningar om att det ska utses en behörig revisor i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och om att det ska kallas till stämma i sådana företag. Ändringarna gör att handläggningen av ärendena blir mer enhetlig och effektiv.

Ikraftträdande: Den 1 november 2013

Förbättrade möjligheter till licensiering av upphovsrätt

Genom nya och ändrade bestämmelser i upphovsrättslagen skapas större möjlig­heter för användare av upphovsrättsligt skyddade verk, så som musik, litteratur och bilder, att med en organisation som företräder upphovsmän ingå avtal som ger rätt att använda även verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen (avtalslicens). Bl.a. ges bibliotek och arkiv möjlighet att ingå sådana avtal för att kunna digitalisera och tillgängliggöra sina samlingar och radio- och TV-företag ges möjlighet att ingå avtal om tillhandahållande av programinnehåll också på begäran via t.ex. internet. En ny generell avtalslicens ger även möjlighet att träffa hel­täckande avtal även på helt nya områden där det finns motsvarande behov av hel­täckande licenser. Genom lagändringarna genomförs också ett EU-direktiv om förlängd skyddstid för musik, som bl.a. innebär att artisters och producenters rätt till ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år.

Ikraftträdande: Den 1 november 2013

Ny lag och förordning om EU-miljömärket

Den nya lagen och förordningen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke. EU-miljömärket, EU Ecolabel, är EU:s gemensamma miljömärkning. Den nya lagen innehåller bl.a. bestämmelser om att regeringen får utse det eller de behöriga organ som för svensk del prövar ansökningar om tilldelning av EU-miljömärket och villkoren för att använda detta samt utför marknadsövervakning och kontroll av användningen av EU-miljömärket. I förordningen utses Miljö­märkning Sverige AB till behörigt organ och Konsumentverket bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en produkt ska få märkas med EU-miljömärket.  De nya författningarna ersätter lagen (1994:1772) om tillämpningen av det europeiska miljömärkningssystemet och förordningen (2010:282) om EU-miljö­märket.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Ändring i trafikförordningen

Ändringen innebär att det endast är tillåtet att ägna sig åt aktiviteter som användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet.

Ikraftträdande:Den 1 december 2013

Beslut om pensionsrätt, pensionspoäng och pensionsgrundande belopp

Pensionsmyndighetens beslut om pensionsrätt, pensionspoäng och pensions­grundande belopp i det allmänna ålderspensionssystemet meddelas de försäkrade i dag i det s.k. orangea kuvertet. Den 1 januari 2014 slopas kravet på att sådana beslut ska meddelas skriftligen. En förutsättning för detta är dock att den person beslutet rör har begärt att få beslutet på annat sätt, t.ex. i elektronisk form.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Sjukpenning för tid före sjukanmälan

Hittills har gällt att den som är förhindrad att arbeta på grund av sjukdom måste anmäla detta till Försäkringskassan under den första dagen av sjukfallet, om han eller hon inte har en arbetsgivare som i stället är skyldig att göra en sådan anmälan. Sjukpenning har kunnat lämnas tidigast från och med den dag som sjukanmälan gjordes om det inte funnits särskilda skäl att ändå betala ut sjukpenning för tid före anmälan.

Ändringen går ut på att sjukpenning kan betalas ut upp till sju dagar före den dag som anmälan har gjorts. För tid innan dess kan sjukpenning liksom förut be­viljas om det finns särskilda skäl. Ändringen innebär att den enskilde inte längre behöver göra en sjukanmälan samma dag som sjukfallet inträffar.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen

Regeringen har föreslagit i huvudsak följande: Föräldrapenning ska liksom hittills kunna lämnas under högst 480 dagar för ett barn. För tiden efter det att barnet har fyllt fyra år ska det däremot införas en begränsning så att föräldrapenning kan lämnas under högst 96 dagar. Åldersgränsen för när föräldrapenning senast kan tas ut ska höjas så att förmånen kan lämnas till dess att barnet har fyllt tolv år mot i dag åtta år. Föräldrapenningens ersättningsnivåer ska fördelas lika mellan två föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn, vilket innebär att vardera föräldern kan få föräldrapenning under 195 dagar på sjukpenning- eller grundni­vån och 45 dagar på lägstanivån. Ändringarna avser endast barn som är födda eller adopterade efter ikraftträdandet. Vidare ska föräldrapenning inte lämnas för längre tid tillbaka än 90 dagar föreden dag då ansökan gjordes. Tidsperioden för tillfällig föräldrapenning när ett barn har avlidit ska förlängas så att den förmånen kan tas ut under tio dagar fram till den 90:e dagen efter det att barnet har avlidit.

Ikraftträdande:Den 1 januari 2014

Källa: Riksdagen.se och  Regeringen.se