​Datacenter - en ny basindustri för norra Sverige

För el som vid industriell verksamhet (SNI-kod 05-33) används i tillverkningsprocessen får företag idag betala en lägre energiskatt: 0,5 öre/kWh istället för 19,4-29,4 öre/kWh (den lägre satsen i stödområden).

Syftet med den lägre energiskatten kan antas vara att gynna vissa industrietableringar (främst tillverkande industri, men även växthusodling!). Men när lagen antogs för 22 år sedan*, hade datacenter ännu inte identifierats som en sådan industri och datacenter klassificeras fortfarande inte som tillverkande industri.

Att genom t ex skattelättnader underlätta etablering anses ofta vara en framgångsrik metod att skapa långsiktigt hållbara industrikluster i utvalda regioner. Ett vanligt exempel är etablering av it- och biotechindustri på Irland (Cork)**.

Datacenter - inte en homogen grupp
Datacenter är dock inte en helt igenom homogen grupp, det finns både stora och små datacenter, det finns specialiserade och generella, det finns datacenter med hög densitet*** och de med låg densitet, datacenter med säkerhets- eller grön profil eller med en utpräglad lågprisprofil. I samtliga fall består kostnadsmassan till stor del av energikostnader varför en reduktion av energiskatten är en viktig faktor vid etableringen av alla typer av datacenter.

I Sverige finns redan infrastruktur som datakommunikation, samt speciellt i den norra landsändan, fördelar som överskott på kraft och kyla, varför en reduktion av energiskatten kan antas ge betydande effekter när det gäller en ökning av etableringstakten.

Lägre elskatt - mer tillväxt
Med en lägre energiskatt leder etableringen av fler datacenter även till ytterligare tillväxt i hela ekosystemet, t ex inom:

* Företag som bygger och underhåller datacenter * Relaterad utbildning och forskning, te x på LTU * Etablering av övervakningscentraler, s.k. NOC * Besöksindustrin (t ex DC, GreenIT och Cloud Computing-mässor) * Energibranschen, speciellt inom grön elproduktion och –distribution * Nyföretagande inom hård- och mjukvaruutveckling, i det förra fallet grön it/energisnålare teknik och kommunikation, i den senare, branscher som, musik, video, sociala medier, olika former av spel, etc

I ett framgångsrikt industrikluster samverkar utbildning, arbetsmarknad och underleverantörer till att göra en region mer attraktiv både när det gäller inflyttning och investeringar.

En hög tröskel
Vi inom branschen är glada och mycket förväntansfulla inför de effekter vi förväntar oss av den föreslagna anpassningen av energiskatten, men med den föreslagna effektgränsen finns en överhängande risk att effekterna uteblir. Det är lätt att tro att en effektgräns på 0,5MW**** innebär en låg tröskel – i själva verket är gränsen mycket hög och innebär i praktiken att endast ett exklusivt fåtal mega-datacenter kommer i åtnjutande av stöd. Idag endast 2-3 datacenter (varav ett är Facebook-ett av världens största) - i hela Väster- och Norrbotten.

Med en (hög) effektgräns för skattelättnaden blir effekten istället ett riktad stöd mot ett fåtal mycket stora datacenter, något som bara ger begränsade eller kortsiktiga effekter på sysselsättningen i regionen. Eftersom sysselsättningsgraden är högre i mindre datacenter så borde dessa snarare gynnas selektivt.

Varför effektgräns?
Undertecknarna ifrågasätter starkt nyttan av en effektgräns – det finns andra och bättre sätt att säkerställa att bara ”riktiga” datacenter kommer i åtnjutande av skattereduktionen, t.ex. Innehåller lagförslaget redan en tröskel för återbetalning, och man skulle även kunna förtydliga definitionen av datacenter.

Lagförslaget är välbehövligt och slopar man den föreslagna effektgränsen finns alla förutsättningar att detta blir startskottet för ett massivt svenskt nyföretagande inom en expansiv, global och grön högteknologisk industrisektor!

Undertecknat av:
Johannes Näslund CEO ACON AB, Daniel Bergström Konsultchef Norr Cygate AB,  Anders Berglund CEO Fortlax AB, Christian Svanlund CEO InfoQB AB