I samband med Förskolans Dag 19 maj uppmärksammas KULF:s första 40 år.

Målsättningen för KULF (Kultur i förskolan) har alltid varit att integrera kultur och estetiska lärprocesser som en naturlig del i förskolan. Sedan 1976, då KULF startade, har hundratusentals barn i Göteborg fått uppleva kultur tack vare detta unika nätverk.

KULF arbetar med att underlätta och stödja barns egen kreativitet och skaparlust. Man bidrar också till att ge barn i förskolan möjlighet att komma i kontakt med och ta del av professionella konstupplevelser inom olika konstområden. Kultur FÖR, AV och MED barn!

I kulturnätverket KULF arbetar kultursamordnare från alla stadsdelar och 600 kulturombud för att tillsammans verka för ett positivt barnkulturklimat i Göteborg. Kulturombudens uppdrag består i att aktivt sprida information, ta upp kulturfrågor på personalmöten samt föräldramöten.

Alla förskolor i Lundby är inbjudna att fira KULF 40 år på Förskolans dag med Edo Bumba och fyra musiker på scenen i Flunsåsparken. I Örgryte Härlanda blir det "Sjungstund"  på Kåken med Eva Fostvedt och Maria Raffai för stadsdelens förskolebarn.

I Majorna Linné bjuder KULF tillsammans med Kulturskolan in till Lilla Allsången för 4-5 åringar på Björngårdsvillans scen kl 9.30-10.30. Barnen får sjunga sånger tillsammans med Maria Caskie och Martin Bröns.

I Västra Göteborg firas KULF istället den 3 juni på stadsdelens miljödag med "Skräpkonst" och årlig insamling av den ändliga metallen! Konstnär Zehra Ay skapar tillsammans med barnen från förskolor och lågstadierna!

KULF - historik
1976 anställdes fyra teaterkonsulenter i Göteborgs socialdistrikt som samarbetade med barnomsorgspersonal för att planera händelser i musik och teater. För att den fortsatta verksamheten med musik- och teaterverksamhet i förskolan skulle bli mer organiserad och få en fastare struktur, bildades en arbetsgrupp och en ordförande tillsattes. Arbetsgruppen tog namnet Kultur i förskolan / KULF och expanderade kraftigt under några år. Från starten var målet för KULF att utveckla kultur för, med och av barn och man arbetade i tre steg: Kulturarbetet på förskolan, både eget skapande och besök av konstpedagoger och artister. Man skulle förankra kulturen i stadsdelen genom att förlägga programpunkter på bibliotek och andra samlingslokaler och sista steget var att förskolebarnen skulle besöka kulturinstitutionerna som skapat verksamhet direkt för barnen. 1986 genomgick Göteborgs socialförvaltning en geografisk omorganisation. Socialvårdens verksamhet delades då in i 14 distrikt. KULF:s organisation följde socialförvaltningens förändring och varje distrikt fick ett huvudkulfombud. På varje förskola valdes nu ett ombud som träffade huvudkulfombudet regelbundet. Detta var föregångaren till dagen kultursamordnare.

1990 förändrades förutsättningarna för KULF:s verksamhet drastiskt i och med stadsdelsnämndsreformen. Ansvaret för förskolan lades nu i respektive stadsdel och KULF som tidigare sorterat under socialnämnden, blev hängande i luften. Man befarade en tid att nätverket skulle raseras och under en period var stadsdelsförvaltningen Centrum resursnämnd för KULF. När kulturnämnden inrättades 1993 flyttade samordningen av verksamheten in i förvaltningens kansli och verksamheten bestod då av tre parter - handläggaren på kulturkansliet, KULF- nätverket och aktörer från det fria kulturlivet och institutionerna.

Under mitten på nittiotalet hade verksamhetsområdet utvecklats och man arbetade nu med sju ämnesområden: språk och litteratur, traditioner och kulturarv, sång och musik, drama, teater och lek, bild och konst, dans och rörelse och massmedia. Vid denna tid fanns ca 300 kulturombud på förskolorna.1998 skapades ett nätverk för kultur i grundskolan som fick namnet KULIS med samma mål och vision som KULF haft sedan starten. I dag är KULF  väl etablerat i staden och det finns en kultursamordnare för förskolan i varje stadsdel samt kulturombud på förskolorna.

För mer information om KULF kontakta: annelie.eriksson@kultur.goteborg.se eller mia.bjorklund@kultur.goteborg.se