Inget av riksdagspartierna satsar på friluftsdagar

Barns rörelse minskar och likaså deras utevistelse. På 60-talet var det obligatoriskt med 8 friluftsdagar per läsår till skillnad från idag då skolorna bara är ålagda att genomföra friluftsdag, utan specificerat antal. Resultatet är att antalet friluftsdagar har sjunkit dramatiskt och många barn har inga friluftsdagar alls. Minskar gör även kunskapen om allemansrätten och friluftslivet samt etableringen av en egen relation med naturen. Trots det är inga riksdagspartier beredda att driva frågan om fler friluftsdagar, visar en enkät som Friluftsfrämjandet har låtit genomföra.

Riksdagspartierna är ense om att de gärna ser att barn och ungdomar får ökade möjligheter till att vistas utomhus. Daglig rörelse i skolan är inte bara hälsofrämjande utan förbättrar även resultaten i skolan, och samtliga vill att den fysiska aktiviteten i skolan ska öka. Inget av partierna driver frågan om att införa obligatoriska friluftsdagar, eller säger sig rakt ut vilja bidra till att alla skolbarn får ta del av minst tre friluftsdagar per år, vilket är Friluftsfrämjandets mål.

– Barns rörelse minskar och det gör tyvärr även deras utevistelse. Det är särskilt oroväckande att vi nu så tydligt ser att hälsoklyftor växer fram mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. En del barn rör sig mycket, men en del gör det nästan inte alls. Här borde friluftsdagarna ha en viktig roll, säger Sara Revell Ford, Generalsekreterare, Friluftsfrämjandet.

I ett öppet brev till partierna skriver Sara Revell Ford och Friluftsfrämjandet:

– Vi på Friluftsfrämjandet är beredda att på olika sätt bistå er med råd och dåd om ni bestämmer er för att återinföra friluftsdagarna. Det är nämligen viktigt att friluftsdagarna på nytt blir en obligatorisk del av läroplanen. Minst tre dagar per läsår är ett minimum. Vår fråga till er är därför: Är ni beredda att medverka till att alla skolbarn i Sverige får ta del av minst tre friluftsdagar varje läsår? Hur ska ni i så fall se till att detta blir verklighet?

Alliansen lyfter fram att de i regeringen har drivit igenom att ämnet idrott och hälsa i skolan får ytterligare 100 timmar och ökar från 500 till 600 timmar under grundskolans 9 år. För att stimulera till ett ökat friluftsliv har Allianspartierna tagit beslut om att regeringen ska bidra till att främja svenskt friluftsliv bland annat via den regionala tillväxtpolitiken. Folkpartiet har inte besvarat Friluftsfrämjandets öppna brev ännu.

Bland de rödgröna lyfter Socialdemokraterna sitt stöd för regeringens förslag om att utöka idrottsundervisningen med ytterligare 100 timmar om året men anser att den ska koncentreras till lågstadiet. Alla de tre rödgröna partierna vill skapa goda möjligheter till rörelse och friluftsliv men driver inte någon förändring av läroplanen för att göra obligatoriska friluftsdagar till verklighet i dagsläget.

– Det är bra och viktigt att de olika partierna lyfter fram skolidrotten som en lösning på barns stillasittande. Samtidigt är det oroväckande att inte politikerna inser hur viktigt det är med friluftsdagar. Det är väldigt mycket mer än ett komplement till skolidrotten, inte minst när det gäller att stärka och utveckla såväl gruppen som individen. Vi måste ju se till att barns rörelse ökar även på fritiden och att de fortsätter att vara aktiva genom tonåren och in i vuxenlivet, säger Sara Revell Ford.

Alltför få barn kommer idag i kontakt med det svenska friluftslivet på ett naturligt sätt. Det riskerar att minska förståelsen för viktiga frågor som miljön och respekt för naturen.

− Vi ser att kunskapen om allemansrätten och friluftslivet minskar. Alltför få barn etablerar en egen relation med naturen. Här borde friluftsdagarna i skolan ha en central roll, avslutar Sara Revell Ford.

Riksdagspartiernas svar på Friluftsfrämjandets öppna brev finns som bilaga under relaterat material.