Nu lägger sig isarna – så tar du dig ut säkert

Äntligen börjar flera isar lägga sig i norra Sverige – i fjällen de senaste veckorna och till helgen kanske också kring Stockholm. Ut flockas då skridskoåkarna – nybörjare som erfarna. Hur behöver du förbereda dig för att på ett säkert sätt vistas på naturis? Friluftsfrämjandet ger råd.

Att åka långfärdsskridsko är aldrig riskfritt, men med rätt kunskap, utrustning och sällskap behöver det inte bli riktigt farligt. De flesta brukar ha isdubbar runt halsen, men inte lika många är noga med att ha ispik, ryggsäck, livlina och sällskap.

I fjällvärlden är Friluftsfrämjandets grupper redan ute och åker, och i Stockholmsområdet ger de sig ut till helgen för att se var isarna hunnit lägga sig. 

– Älskar man långfärdsskridskoåkning är utrustningen redan packad för att snabbt kunna åka dit isen finns. Det är ett underbart sätt att vara ute, men ska också tas med stor respekt. Utgå inte från att isen håller bara för att du ser att människor vistas på den. Att åka långfärdsskridskor på naturis kräver egna förberedelser – kunskap, utrustning och sällskap. Känner du dig bara lite osäker? Följ med på en ledarledd tur, säger Ylva Schöldberg, som är skridskoledare för Friluftsfrämjandet i Stockholm.

Det här ska du ha med dig på turen:

• Ispik och extrastav
• Livlina kompletterad med ett förlängningsband och en karbinhake
• Ryggsäck med midjerem och grenrem
• Isdubbar med visselpipa
• Vattentätt packat ombyte, både jacka och byxor, förstärkningsplagg och matsäck.
• Två kompisar eller gärna ett helt gäng!

Förutom att själv förbereda sig och sina närmsta väl, finns det fler saker du kan göra för att öka säkerheten på isen, för alla.

– Att dela med sig av en härlig upplevelse på sociala medier är det många som gör – och det inspirerar! Väl värt att komma ihåg är vad vi förmedlar med vår bild, just för att andra inspireras av den. Visar vi att vi har rätt utrustning, är vi flera minst tre i gruppen? Vi kan alla hjälpas åt att sprida säkerhetstänket i både bilder vi själva ligger upp, och genom att samtala kring bilder vi dyker på i sociala medier, säger Ylva.

Kontakt:

Ylva Schöldberg

0708919532

Ylva.scholdberg@friluftsframjandet.se

-------------

Varför du ska ha med dig..

Sällskap
Att åka flera stycken är ju oftast roligare än att åka själv tycker många, och det är ju en anledning i sig. På långfärdsskridskoturen är det också din bästa livförsäkring. Ute på isen är ditt sällskap din yttersta trygghet ifall något går fel. Ifall du själv, eller någon av dina kompisar går igenom isen och inte kan ta sig upp kan de andra hjälpa till – en rädda, en larma eller om två åker i så är det en kvar. Håll avståndet till varandra, så att ni inte åker i allihopa!

Ispiken och isdubbarna

Ispiken har två användningsområden. Den viktigaste är som skridskoåkarens känselspröt för isbedömning. Med övning kan du lära dig att med några slag bedöma isens kvalitet och tjocklek. Det andra användningsområdet är till stakning och balanshjälp i motvind och på svåråkt underlag. 

Isdubbarna ska sitta högt upp under hakan för att inte hänga och slänga, och för att du ska nå dem lätt om du hamnar i vattnet. Löst hängande isdubbar kan ge skador i ansiktet vid framåtfall. Ha gärna en visselpipa ihop med isdubbarna om du behöver påkalla uppmärksamhet.

Ryggsäcken

Om du hamnar i vattnet är ryggsäcken din flytväst, och utan lina är det väldigt svårt att få hjälp att komma upp på isen igen, så båda är helt nödvändiga när du åker på naturis. Ryggsäcken ska innehålla ett vattentätt packat ombyte, förstärkningsplagg och matsäck. Den fungerar som dels som flythjälp om du plurrar och även i viss mån som huvud­skydd om du skulle råka falla bakåt. Att ha hjälm är dock det allra bästa skyddet för huvudet. Ryggsäcken ska vara lågt placerad för att inte störa balansen och för att fungera bra som flythjälpmedel. Det är viktigt att den sitter tajt på ryggen.

Ombyte

Ombytet i ryggsäcken ska vara komplett, det vill säga – även innehålla jacka och byxor. Att åka hem i en blöt jacka är inget att rekommendera.

Kom ihåg att när du behöver ditt ombyte så kommer du att vara blöt och kall. Därför är det bra att packa i ett system med början uppifrån och avslutas med byxorna underst som gör det lätt att byta om utan att blöta ned de torra kläderna. Det tyngsta packar du närmast kroppen och långt ned i säcken.

Livlinan

Livlinepåsen placeras utanpå ryggsäcken så att den går att nå den även då man ligger i vattnet. Den lösa änden fästs i ryggsäckens midjerem med hjälp av ett förlängningsband. Det sker en del tester med att ha livlinans fäste i brösthöjd vilket underlättar när man drar upp en person som inte kan hjälpa till. Testa vad du tycker är bäst när du provplurrar nästa gång. Bandet löper framför kroppen och kan med fördel fästas i ryggsäckens axelrem på ett sätt så att den inte är i vägen men ändå lätt kan tas loss. Ungefär mitt på förlängningsbandet, i axelhöjd på framsidan, fäster man en stadig karbinhake. Om du får en lina kastad till dig fäster du dess ögla i karbinhaken. Då kan kamraterna dra upp dig också om du inte orkar hålla i linan.