Kålrotsakademien nominerar språk som smakar

Kålrotsakademien värnar den svenska matens kulturarv och har under året arbetat med temat ”Med dialekten som krydda”. Nominerade till Kålrotsakademiens Stora Pris 2017 är därför GutefårAkademin, Institutet för Språk och Folkminnen samt Röke Sockengille som alla bidrar till att bevara och utveckla språket kring matkulturen.
Vinnaren kommer att tillkännages under en temadag på Institutet för Språk och Folkminnen i Uppsala 11 januari 13–16.30.

Temadagen handlar om dialekt och mat och om hur ord som bottegröd, hånnlamb, krösamos, rotabagge och pirrvitter berättar om våra mattraditioner och deras rötter.

Folklivsarkiv och föreningar som Röke Sockengille och GutefårAkademin är alla viktiga för de som vill veta mera om vad våra förfäder åt, hur maträtter värderades och hur de benämndes.
Under en eftermiddag får Kålrotsakademien och utvalda gäster ta del av det omfattande materialet i form av inspelningar, uppteckningar och dialektordssamlingar, liksom av den forskning som nu pågår.

Martin Ragnar i Kålrotsakademien berättar varför man valt temat:
– Det som definierar en kultur är dess oöversättbara ord, som författaren Salman Rushdie skriver i sin bok Skam. Och det kan nog också gälla dialekten. När olika företeelser med koppling till kultur och matkultur har egna ord, då har dialekten en viktig roll att spela som kulturbärare.

Vill du delta under temadagen?
Kontakta katarina.ek-nilsson@sprakochfolkminnen.se eller presskontakt: Anna Lind Lewin anna@lindlewin.se, 070-656 31 31.

www.kalrotsakademien.se

Motiveringar till nomineringarna:

GutefårAkademin på Gotland är föreningen som tar ansvar för att bevara rasrena ättlingar till de ursprungligt bevarade hornfåret, "hånnlambi", som idag kallas gutefår. Bevarandet tar sig många olika uttryck där ett så klart är att lägga grunden för en ekonomisk hållbarhet i bevarandet. Fårrasens ull står sedan länge högt i kurs. År 2016 blev köttprodukten ”Hånnlamb” den tredje svenska livsmedelsprodukten att få det högsta ursprungsskyddet i EU:s system för geografiska indikationer – Skyddad Ursprungsbeteckning (SUB), vid sidan av Kalix löjrom och brödet Upplandskubb. Hånnlamb är alltså numera inte bara ett dialektalt ord för ”hornfår”, utan i hela EU en skyddad beteckning på slaktkroppar och styckningsdelar från lamm och får av rasen gutefår som har fötts, uppfötts och slaktats inom det avgränsade geografiska området Gotland. Detta är ett utmärkt exempel på att smaksätta en redan högkvalitativ produkt ytterligare med dialekten som krydda.

GutefårAkademin: http://www.hornfar.se

Hånnlamb SUB: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/livsmedelsinformation-markning-halsopastaenden/skyddade-beteckningar/ansokan-hannlamb-med-bilagor.pdf”

Institutet för Språk och Folkminnen i Uppsala är liksom andra folklivsarkiv skattkistor för den som vill veta mera om vad våra förfäder åt, hur maträtter värderades och hur de benämndes. Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala med Institutet för språk och folkminnen är en av dessa skattkistor. Här finns omfattande materialet i form av inspelningar, uppteckningar och dialektords-samlingar, liksom intressant pågående forskning.

www.sprakochfolkminnen.se

Röke sockengille i Skåne upprätthåller traditionen med "bottegröd". En rätt bestående av kokta "botter" eller "puggor", det vill säga gråärtor, som mosas ihop med potatis. Rätten serveras med kokt fläsk och "drikkablänning", det vill säga en blandning av svagdricka och mjölk.

Bottegröden serverades traditionellt inför särskilt krävande sysslor i jordbruket, som skörd och slåtter, eftersom man så att säga fyllde botten av magen och orkade arbeta länge. Bevarandet av traditionen med "bottegröd" är mångdubbel eftersom både dialekten, maträtten och dess traditioner liksom de traditionella gråärtorna får en gemensam betydelse.

www.rokesockengille.se