Yttrande: ”Ordning och reda i välfärden” (SOU 216:78)

GHP Specialty Care AB avstyrker utredningens förslag.

GHP Specialty Care AB avstyrker utredningens förslag. Det skulle kraftigt försämra våra möjligheter att verka och ha en negativ effekt på både patienter, medarbetare och på samhället i stort. Privat driven sjukvård utgör ett viktigt komplement till den offentligt drivna sjukvården både kvalitetsmässigt och ur ett kostnadsperspektiv. På dessa praktiska och principiella grunder avstyrker vi därför förslaget.

Detta gör GHP Specialty Care AB

GHP är en internationellt verksam sjukvårdskoncern som driver specialistkliniker inom utvalda diagnosområden, genom en för sjukvården unik affärsmodell där ledande läkare blir partners och delägare. Varje klinik specialiserar sig på en enskild patientgrupp, vilket leder till en högre effektivitet och kvalitet. Detta är fundamentet för klinikernas och GHP:s verksamhet – ”Kvalitet genom specialisering”.

GHP-koncernen omsätter knappt 1 miljard kronor och har över 500 heltidsanställda. Merparten av GHP:s verksamhet bedrivs i Sverige.

Konsekvenser av förslaget

I förslaget ”Ordning och reda i välfärden” konstateras att privata vårdgivare har hjälpt till att sänka kostnaderna. De offentliga upphandlingarna har ställt tydliga krav på kostnadssidan, men för få krav på kvalitet. Man anser också att det saknas data för att jämföra kvaliteten mellan privata och offentliga vårdgivare.

Utifrån dessa slutsatser borde utredningen ha föreslagit åtgärder för att prioritera kvaliteten. Det är tyvärr inte fallet och istället föreslås politiskt betingade åtgärder som skapar ohållbara ekonomiska förutsättningar för de flesta privata initiativ i vården. Konsekvensen blir då att merparten av de privata vårdgivarna riskerar att tvingas stänga sin verksamhet.

En annan konsekvens av förslaget är att det går emot vad majoriteten av svenska folket vill. Vi bad SIFO utföra en opinionsundersökning efter att ”Ordning och reda i välfärden”-förslaget presenterats i slutet av 2016. Frågeställningen var;

”Tycker du att landstingen ska köpa vård från privata vårdgivare om det är billigare än den offentliga vården och har minst samma kvalitet eller tycker du inte det?”

Mer än hälften – 56 procent - svarade ja på den frågan medan 31 procent var negativa. Majoritet av befolkningen i Sverige är alltså positiv till privat vård så länge som det innebär

att skattepengar används på ett effektivt sätt, det vill säga om vården är billigare än den offentligt drivna vården och håller minst samma kvalitet.

Från vårdpersonalens perspektiv tillför privata vårdgivare en alternativ arbetsplats till de offentliga vårdorganisationerna. Det innebär att personal kan välja den arbetsgivare som erbjuder bäst förutsättningar för den enskilda medarbetaren. Detta bidrar till att både privata och offentliga arbetsgivare måste anstränga sig ytterligare.

Avslutning

Vi är stolta över vår verksamhet och våra medarbetare. Vi vet att kvaliteten i det vi gör är mycket hög och att vi bidrar med ett kostnadseffektivt användande av skattepengar. Det finns gott om goda exempel på det och i motsats till vad som hävdas i förslaget finns det mycket goda möjligheter att mäta kvaliteten. I Sverige finns totalt 96 nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården som innehåller data för att jämföra kvalitetsutfall.

Vi motsätter oss därför de förslag som vill begränsa den privata vården och efterlyser att det presenteras exempel som visar att den privata vården generellt skulle ha lägre kvalitet eller inte vara lika kostnadseffektiv som den offentliga. Det är dessutom möjligt att mäta medarbetarnöjdhet och sjukfrånvaro; områden där privata vårdgivare överträffar de offentliga.

Vi vill medverka till ökade kvalitetskrav och bättre uppföljning i den privata vården. En bra åtgärd är att börja mäta kvalitetsutfall inom de områden där det idag inte finns kvalitetsregister. Ett första steg skulle kunna vara att införa krav på att mäta patientrapporterade utfall och nöjdhet inom all privat utförd vård. Ett annat är att införa obligatorisk komplikationsregistrering och kvalitetscertifiering. Vi vill gärna arbeta tillsammans med politiken för att utveckla dessa ökade krav.

Det är möjligt att utforma upphandlingar som resulterar i både hög kvalitet och kostnadsbesparingar. De senaste åren har flera offentliga upphandlingar lyckats med detta.

GHP Specialty Care AB menar att det finns synnerligen starka skäl att avstyrka förslaget och att det finns mängder med andra initiativ som skulle höja kvaliteten på svensk sjukvård och öka kostnadseffektiviteten, där privata vårdgivare spelar en viktig roll.