Skip to main content

Fysisk aktivitet på recept bidrar även till ökad livskvalitet

Pressmeddelande   •   Feb 19, 2016 09:00 CET

Syftet med Gustav Olssons avhandling "Studies of physical activity in the Swedish population" är att studeravuxna svenskars fysiska aktivitet, kondition, hälsa och livsstil. En enkät för att mäta olika nivåer av fysisk aktivitet utvärderades och dessutom utvärderades om självskattad livskvalitet förändrades hos överviktiga män och kvinnor i åldern 67-68 år om de fick Fysisk aktivitet på recept, FaR. Resultatet visade att de mentala aspekterna av livskvalitet förbättrades jämfört med den grupp som endast fick muntlig information.
– Effekterna av fysisk aktivitet på dödligheten är lika hög som den är för rökning, men även de med kronisk hjärtsjukdom har nytta av att vara fysiskt aktiva. De resultat som presenteras här understryker att det är en stor utmaning som ligger framför i att öka nivån av fysisk aktivitet och minska tiden för stillasittande i den svenska befolkningen, säger Gustav Olsson.

I en studie i avhandlingen undersöktes stillasittande och fysisk aktivitet av olika intensitetsgrad hos män och kvinnor i SCAPIS pilotstudie, som är en del i en stor svensk studie som ska undersöka 30 000 individer för att studera vad som påverkar sjukdomar inom hjärta, kärl och lungor. I pilotstudien ingick ett urval av 2 243 vuxna i åldern 50 till 64 år boende i Göteborg. De förseddes med rörelsemätare för att mäta hur stor del av den vakna tiden de var stillasittande och fysiskt aktiva av lätt intensitet och medel och hög intensitet. Resultatet visade att så mycket som två tredjedelar av deltagarnas vakna tid spenderades stillasittande. Siffran är flera timmar högre än vad som tidigare rapporterats från enkätstudier och endast sju procent av studiens deltagare nådde upp till de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet, det vill säga minst måttlig fysisk aktivitet i minst 150 minuter per vecka bestående av minst 30 minuters aktivitet varje dag och utförd i minst 10-minuterssjok under större delen av veckans dagar.

Deltagare från LIV-projekten, som genomförts vid GIH vid tre olika tillfällen där befolkningens kondition, hälsa och levnadsvanor har mätts, studerades också i avhandlingen. De tre datainsamlingarna omfattar slumpmässigt utvalda personer från den svenska befolkningen i åldern 20-65 år. I en av studierna deltog även anställda i ett företag med verksamhet runt om i landet. Syftet var att validera Socialstyrelsens frågor som idag används inom vården för att bland annat identifiera de som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Målet var att undersöka om dessa frågor är pålitliga genom att jämföra dem med objektiva rörelsemätningar, fysisk prestationsförmåga, midjeomfång och riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Försökspersonerna besvarade frågorna via tre olika svarsalternativ där det första erbjöd flervalsalternativ, det andra ett öppet svar och det tredje ett halvöppet där personen fick uppge mängden fysisk aktivitet per veckodag. Resultatet visade att frågorna är lika pålitliga som andra vedertagna, internationella, enkätverktyg, men att det bästa svarssättet var flervalsalternativen och sämst var det helt öppna svarssättet. Fynden stödjer det kliniska användandet av frågorna.

För att kunna bjuda in äldre och överviktiga vuxna användes data från en hälsoundersökning som Stockholms län genomförde under 1990-talet. Efter en ny screening kunde drygt hundra personer i åldern 67-68 år inkluderas och syftet var att undersöka hur deras självupplevda livskvalitet påverkades om de fick FaR. Försökspersonerna delades slumpmässigt in i två grupper där den ena fick muntlig information om nyttan av fysisk aktivitet och den andra fick FaR. Efter sex månader jämfördes de två grupperna utifrån åtta parametrar som berör både fysiska och mentala aspekter av livskvalitet. Resultatet visade att gruppen som fått FaR uppvisade en större förbättring i de mentala aspekterna i sin livskvalitet än kontrollgruppen. Dessa fynd är viktiga för det fortsatta kliniska arbetet med FaR då flera andra studier visat flera positiva behandlingseffekter.

Avhandlingen finns på GIH:s publikationsdatabas DiVA. Läs mer på www.gih.se/disputationGO

För mer information kontakta:
Gustav Olsson, doktorand GIH, tel: 08-120 53 862
Louise Ekström, ansvarig extern kommunikation GIH, tel: 070-202 85 86

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, är världens äldsta idrottshögskola och firade 200 år under 2013 i nyrenoverade och utbyggda lokaler. Lärosätet ligger vid Stockholms Stadion och är Sveriges främsta kunskapscentrum för idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Här utbildas lärare i idrott och hälsa, tränare, hälsopedagoger, sport managers och idrottsvetare. År 2011 startade GIH:s egen forskarutbildning i idrottsvetenskap och inom GIH bedrivs avancerad forskning inom idrottsområdet; ofta i nära samarbete med idrottsrörelsen, skolan, hälsosektorn, samhället samt med svenska och internationella universitet och högskolor. På GIH arbetar 140 anställda och går cirka 1 000 studenter.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera