Låg kondition kopplat till sämre impulskontroll och minne

En ny studie från GIH visar att maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, är kopplat till kontorsarbetares impulskontroll och minne. Även när hänsyn tagits till ålder, kön och utbildning, presterade de med medelgod eller hög kondition bättre än de med lägre kondition.

– Detta är en av de första studierna som kunnat visa på att konditionen är positivt relaterad till tankemässiga förmågor endast upp till en viss brytpunkt, säger Maria Ekblom, forskningsledare vid GIH.

Totalt 362 studiedeltagarna har genomgått ett flertal kognitionstester och fått sin kondition beräknad via ett icke-maximalt konditionstest på cykel. I studien identifierades också brytpunkter för hur höga konditionstal som var gynnsamma för impulskontroll och minne. Resultaten visar att högre kondition är kopplad till bättre prestation upp till konditionstal på 43-44 mL/kg/min. Konditionstalet 43-44 mL/kg/min är en hög kondition, men de kontorsarbetare med ännu högre kondition gynnades inte ytterligare.
– Det är en mycket hög andel av befolkningen som ligger under dessa nivåer och en stärkt kondition i dessa grupper skulle sannolikt öka motståndskraften mot ett flertal livsstilssjukdomar, säger Maria Ekblom.

Konditionen var inte viktig för alla funktioner. Av totalt nio kognitiva tester identifierades prestationsskillnader på två i denna grupp av friska vuxna kontorsarbetare. Episodiskt långtidsminne, det vill säga ett långtidsminne för händelser, var associerat till kondition, men varken korttidsminne eller arbetsminne.
– Viktigt att notera är också att orsakssambandet är oklart. Individer som redan från början har svagare kognitiva förmågor kanske ägnar sig åt mindre konditionsfrämjande fysisk aktivitet eller av andra orsaker har svårare för att träna upp konditionen. Vi vill nu gå vidare med att undersöka om stöd till mer fysisk aktivitet eller mindre stillasittande kan gynna kognitiva förmågor, antingen direkt eller indirekt genom att stärka konditionen, säger Maria Ekblom.

Studien är en del i ett större flerårigt projekt där forskarna samproducerar kunskap tillsammans med SATS, Itrim, Intrum, ICA-gruppen och Monark Exercise för att undersöka hur stillasittande och fysisk aktivitet kan påverka hälsosamma hjärnfunktioner såsom psykisk hälsa och tankemässiga förmågor.

För mer information kontakta:
Maria Ekblom, docent och projektledare GIH, e-post: maria.ekblom@gih.se tel: 070-003 95 86
Louise Ekström, kommunikationsansvarig GIH, e-post: louise.ekstrom@gih.se tel: 070-202 85 86