Botaniska trädgårdens intendent får 1,5 miljoner euro till forskning

Varför har vissa områden på jorden mycket högre biologisk mångfald än andra? Vilka arter och områden löper störst risk att drabbas av den pågående klimatförändringen och miljöförstörelsen? Hur kan dessa arter och områden skyddas? Det är frågor som Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård och forskare vid Göteborgs Universitet, ska besvara i ett forskningsprojekt som nyligen tilldelats 1,5 miljoner euro från Europeiska Forskningsrådet. 

Projektet fokuserar på tropiska Amerika. Där finns världens största artrikedom idag, bland annat många nyttoväxter som potatis, majs, tomat, ananas, kakao, vanilj och gummi.  Flera expeditioner till svårtillgängliga områden i Sydamerika är planerade. Växter insamlade under forskningsresorna kommer att odlas i Botaniska trädgårdens växthus och visas för allmänheten. 

I ett första steg kommer arvsmassan från tiotusentals växter, djur och svampar undersökas för att uppskatta arternas släktskap, ålder och ursprung. Det ger grundläggande information om livets utveckling och förutsättningar samt ökar kunskapen om hur historiska förändringar i klimat och landskap har påverkat den biologiska mångfalden. Nästa utmaning blir att använda denna kunskap för att bättre förutspå framtiden, där förändringarna förväntas ske i mycket högre tempo. 

− I detta projekt vill jag knyta ihop alla ledtrådar för att få en så fullständig bild som möjligt av den biologiska mångfaldens utveckling och framtid. Därför samarbetar jag med molekylärbiologer, geologer, paleontologer, ekologer, klimatforskare och dataprogrammerare runt om i världen, säger Alexandre Antonelli. 

Ny teknik har gjort att mängden biologisk information har exploderat under senare år. Det handlar om allt från genetisk information till arternas utbredning och fossiler. Ännu saknas dock teoretiska modeller och praktiska verktyg för att hantera och länka samman all denna komplexa information från olika källor. Forskningsprojektet kommer att resultera i nya metoder och data som sammanför information och blir direkt användbara också för andra forskargrupper och geografiska områden. 

− Att utveckla öppna, lättanpassade och självuppdaterande analysverktyg och databaser är en nödvändighet om forskarsamhället ska klara av att få konkreta forskningsresultat innan det är för sent, menar Alexandre Antonelli. Ökad förståelse för vilka arter och områden som är mest känsliga för klimatförändringar och miljöförstörelse ger oss möjlighet att rikta naturvårdsresurserna dit de gör störst nytta. 

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Göteborgs botaniska trädgård och Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Endast ett fåtal forskare i Europa får detta mycket prestigefyllda forskningsanslag från Europeiska Forskningsrådet. Projektet påbörjas i januari 2013 och varar i 5 år. Ett flertal forskare och studenter från Sverige och utomlands kommer att delta. 

Kontaktperson: Alexandre Antonelli 0703-989570