Recept för framgångsrik sfi

Kartlägg varje elev och undersök tillsammans vilka individuella behov och förutsättningar som finns för att studierna ska bli relevanta. Säkerställ också att det finns stöd från rektor och huvudman för att bedriva arbetet. Det är några av de faktorer som visat sig vara framgångsrika för en lyckad sfi-undervisning.

– Undervisningen måste vara funktionell och kopplad till elevernas verklighet. Därför är det viktigt att eleverna får vara delaktiga i planeringen av sin undervisning, menar Amir Fikic, processledare för projektet InVäst i Göteborgsregionen.

Som lärare på sfi handlar det mycket om att identifiera olika kommunikativa situationer som kan uppstå för eleven och utifrån dessa planera undervisningen. Genom att sedan kontinuerligt följa upp elevernas lärande och tillsammans diskutera vad som fungerar bra och mindre bra kan nästa steg i undervisningen avgöras.

– Som lärare behöver man lyfta blicken för att få syn på sin egen undervisning och reflektera över elevernas lärande. Ibland behöver man gå tillbaka och låta vissa saker ta lite mer tid, förklarar Amir, som själv har arbetat som sfi-lärare i många år.

Beprövad erfarenhet

Mellan 2016 och 2019 har 46 sfi-verksamheter i Västsverige genom projektet InVäst prövat olika sätt att utveckla sfi-undervisningen. Det som genomsyrat hela arbetet är just individanpassning av undervisningen eftersom alla elever, liksom i övriga skolsystemet, inte lär på samma sätt och inte har samma behov och förutsättningar.

– Utgångspunkten för undervisningen måste vara de situationer som varje elev behöver kunna klara av i sin vardag, menar Amir, som också poängterar hur betydelsefullt det är med studiehandledning på elevens modersmål.

– Studiehandledarna behöver vara med både i kartläggningsarbetet och i uppföljningen för att se till att eleven verkligen förstår och blir delaktig i sin utbildning.

Stöd från rektor och huvudman är en förutsättning

Ibland ställs dock lärarna inför alltför tunga krav på att på egen hand förbättra kvaliteten på sfi. En förutsättning för att kunna arbeta på det här sättet är att det finns stöd från ledning och på huvudmannanivå. Undervisningskvaliteten avgörs mycket på huruvida rektorn ger tydliga uppdrag och stöd till lärarna. Det behöver också finnas en förväntan på att lärarna ska arbeta med en individanpassad undervisning samt tid och former för utvärdering av undervisningen.

– Utan huvudmannens insyn i verksamheten och stöd från ledningen blir det väldigt svårt. I de verksamheter som rektorn har varit drivande har kvalitetsarbetet varit lyckat, vilket har möjliggjort högre grad av individanpassning. Det finns alltid fantastiska lärare som håller en hög kvalitet på sin undervisning, men om vi talar om att systematisera kvalitet är ett kontinuerligt kvalitetsarbete i hela styrkedjan avgörande.

Kombinera språkundervisning med en yrkesutbildning

Ett annat undervisningssätt som har visat sig vara lyckat för många elever är när de har fått möjlighet att kombinera sfi-undervisningen med en yrkesutbildning. Genom att ämnesundervisning och språkundervisning sker integrerat kan språkläraren hämta situationer från yrket och använda under lektionerna.

– Eleverna blir motiverade eftersom de läser något de är intresserade av. De ska ju efter studierna kunna hantera olika kommunikativa situationer i det framtida yrket, exempelvis kundmöten. Därför är det också viktigt att ta reda på vilka krav på detta som finns i den aktuella branschen, förklarar Amir, som sammanfattar att allt handlar om grundläggande demokratiska rättigheter – att få ett språk som kan användas som ett verktyg i samhället.

Kontakt 

InVäst–Integration Västsverige, Göteborgsregionen (GR)

https://goteborgsregionen.se/invast

Frågor om kvalitetsutveckling av sfi: 

Amir Fikic, processledare amir.fikic@goteborgsregionen.se

Frågor om projektet InVäst:

Sofia Reimer, projektledare sofia.reimer@goteborgsregionen.se