Slutbetänkandet i utredningen Statens regionala förvaltning

Utredare Mats Sjöstrand har överlämnat slutbetänkandet i utredningen Statens regionala förvaltning till civil- och bostadsminister Stefan Attefall. Utredningen innehåller en rad förslag på förändringar angående länsstyrelsernas upptagningsområden och arbetsuppgifter. Det mest uppmärksammade förslaget är just att genom sammanslagningar minska antalet länsstyrelser från dagens 21 till 11 stycken.

Anledningen bakom detta förslag är att många av dagens län, inom vilka landstingen har sina arbetsområden är för små för att man ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Genom att skapa större befolkningsunderlag för länsstyrelserna skulle deras arbete kunna utföras med större effektivitet och bättre resultat. Dessa starkare länsstyrelser skulle dessutom kosta mindre än vad det skulle kosta att behålla dagens utformning. Det ska dock understrykas att utredningen ej föreslår förändringar av länsindelning och länsnamn, förändringarna rör enbart länsstyrelserna. Detta innebär att en länsstyrelse skulle kunna ha flera län som upptagningsområde.

Samtidigt har en debatt blossat upp som visar på en oro inför en förändrad länsstyrelseindelning. Många lokalpolitiker är oroliga att besluten som rör länen ska fattas på orter som inte är insatta i regionala frågor. Exempelvis har Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård uttryckt oro inför Sjöstrands förslag. Hon menar att möjligheten att utveckla Gotlands unika kultur- och naturvärden minskar om Gotlands länsstyrelse försvinner. Genom sammanslagning med Stockholms länsstyrelse oroas Seidegård över att lokalkännedomen i de beslut som tas rörande Gotland kan komma att försvinna. (Gotlands Allehanda 13.12.12)

Mats Sjöstrand menar att man genom 11 länsstyrelser uppfyller krav på både tillräcklig verksamhetsvolym och krav på närhet till invånarna samt krav på kunskap om de regionala förhållandena. Utredningen innehåller dessutom krav om att länsstyrelserna ska finnas representerade i varje län även om varje län inte har en egen länsstyrelse.

Dagens slutbetänkande innehåller även förslag på förändringar i det regionala utvecklingsansvaret. Det regionala utvecklingsansvaret handlar om möjligheten att bestämma om regionens utveckling. Dagens system där tre olika organisationer kan utöva det regionala utvecklingsansvaret leder till otydligheter menar utredningen. Det regionala utvecklingsansvaret bör istället i huvudsak vara landstingens uppgift. Förslaget innebär stopp att bilda nya regionala samverkansorgan från år 2013, samt att de idag 13 existerande samverkansorganen ska avvecklas senast 2019.

Frågan är nu vilken effekt utredningen kan tänkas få på frågan kring landstingens utformning och regionfrågan. Den senaste utredningen i landstingsfrågan, kallad Ansvarsutredningen från 2007 gav upphov till en omfattande debatt om regionindelningar men resulterade i slutändan inte i några konkreta förslag från regeringen.

Även om dagens utredning inte föreslagit några förändringar i landstingens indelning och ansvar, kan den i förlängningen komma att få bäring även på dessa frågor. Att ge förslag på förändringar i den statliga regionala förvaltningen kan mycket väl ge upphov till ett uppskruvat tonläge i debatten kring landstingens utformning och upptagningsområden. Regeringen har än så länge inte visat någon vilja att ta tag i regionfrågan och så länge som ansvaret att bilda regioner ligger på landstingen själva kommer svårigheterna i regionbildningsprocessen att finnas kvar. Landstingen har haft mycket svårt att komma överrens om regiongränsdragningar samt hur landstingssammanslagningar ska gå till.

I länsstyrelsefrågan har nu regeringen konkreta förslag att ta ställning till och det ska bli spännande att se hur man ställer sig till dessa.