Nyhet -

Hästnäringens önskelista över regelförenklingar

Jordbruksverkets regelförenklingsresa har kommit till sin näst sista anhalt och stannade till hos hästuppfödarna Monica och Sören Björkdahl på Kopparkulla gård utanför Tibro den 4 december. För Monica och Sören är seminförordningen en av de regler som behöver förändras och förenklas för att svenska uppfödare ska få samma villkor som sina kollegor inom EU. Konsumentköplagen, skattefrågan och tillgång till slakterier som tar emot häst var andra viktiga frågor som diskuterades på mötet.

När regelförenklingsresan kom till Kopparkulla gård var ett tjugotal representanter från myndigheter och flera organisationer inom hästnäringen på plats däribland Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS), LRF, Svenska Hästavelsförbundet, Svensk Travsport, Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Hästen,Hushållningssällskapet Sjuhärad, Jordbruksverket, Skatteverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Värd för mötet var Monica och Sören Björkdahl och mötet hölls hemma i deras i vardagsrum. Sedan 80-talet har Monica och Sören Björkdahl fött upp totalt cirka 60 hästar på Kopparkulla gård utanför Tibro. Av dessa är det cirka 40 dressyrhästar, i början födde paret upp även fälttävlanshästar och hopphästar. Varje år föds mellan ett och sex föl på gården.

Den första regeln som Monica och Sören tog upp var skärpningen av seminföreskriften som innebär höga kostnader och mycket krångel för landets uppfödare.
– Varför ska det vara mycket dyrare och krångligare att seminera en häst än en ko, undrade Monica.
– Den senaste skärpning i seminföreskriften har kommit till utan vetenskapligt underlag. Det är rätt allvarligt, sa Göran Åkerström som själv arbetat som seminveterinär tidigare och idag arbetar på Svensk Travsport.
– Syftet med föreskriften var att hålla ned smittsamma sjukdomar, men föreskriften får motsatt effekt. Vi kommer att få ett fåtal anläggningar med många ston med föl vid sidan. Här kommer smittorna att kunna spridas till många hästar. Det här går att lösa på ett bättre och billigare sätt, sa Göran.
– Många av mina kollegor åker till Danmark och Tyskland för att betäcka, där är det halva priset att betäcka jämfört med i Sverige. Vi behöver en seminföreskrift som gör att vi har råd att betäcka i Sverige, sa Monica.
– Min bild före det här mötet var att ändringen av seminföreskriften inte innebar någon större skärpning. Men nu har fått klart för mig att vi på Jordbruksverket har anledning att titta på den här frågan igen. Jag har dessutom fått med mig ett antal ytterligare frågor att bearbeta, sa Leif Denneberg, generaldirektör vid Jordbruksverket.


Skattefrågor på agendan
För första gången på regelförenklingsresan var Skatteverket med. Just Skatteverkets bedömningar ledde till en lång diskussion på mötet. Monica och Sören tog upp frågan om F-skatt och moms för de som håller på med hästavel och vittnade om kollegor som haft långa och segdragna rättsprocesser i skattemål. Många uppfödare har kommit i kläm i Skatteverkets regler när det gäller uppfödningsverksamhet.
– Det finns inga signaler internt att man ska förfara annorlunda med hästbranschen, svarade Jan Nygårdh från Skatteverket.

Sören lyfte frågan om EU-bidrag där hästen inte alltid räknas som djurenhet, för Kopparkulla gård gäller det till exempel kompensationsbidragen man sökt. Ett regelverk som Sören inte uppfattar som helt jämlikt:
– När det gäller att betala till myndigheterna så räknas hästar som en djurenhet, till exempel när vi får en miljöinspektion och de tittar på vår gödselplatta, men när vi ska söka EU-bidrag då räknas inte hästen som djurenhet, sa Sören.


Konsumentköplagen – ett hinder för djurskydd och företag
En annan fråga som Monica och Sören lyfte var konsumentköplagen som ska skydda konsumenten.
– Våra kunder är privatpersoner och vi har hittills inte behövt ta tillbaka någon häst, men visst är vi rädda för att det ska hända. Ska vi sätta in pengarna vi får för en häst på banken och låta de vara där i tre år, undrade Monica.
– Det är inte bara köpesumman som jag kan behöva betala tillbaka till köparen utan även kostnader för skötsel och uppstallning under tiden som köparen har haft hästen, berättade Monica. Konsumentköplagen är tänkt att stärka konsumentens skydd gentemot företagen men lagen är inte anpassad till levande djur något som lett till långa rättstvister där köpare velat lämna tillbaka en häst för ett fel som man tycker fanns vid köpetillfället och som säljaren i efterhand måste visa inte fanns. Den som nästan alltid råkar mest illa ut i dessa tvister är hästen.


Långa köer för att slakta sin häst
Efter livsmedelsskandalen tidigare i år är det många slakterier som inte längre tar emot hästar. I Tibro där Monica och Sören är verksamma finns det ett slakteri i närområdet som fortfarande tar emot häst och dit är det par månaders väntetid. Slakteriernas stora kunder vill inte att det ska slaktas hästar på grund av rädsla att deras produkter ska få små spår av häst, spår ner på DNA-nivå. För företagare med många hästar blir det oerhört kostsamt när de behöver betala mellan 6 000 och 7 000 kronor per häst när det inte längre går att slakta hästar inom både rimlig tid och avstånd. På sikt kan det här komma att bli ett djurskyddsproblem.
– Folk är förtvivlade, det vet inte hur de ska göra, vittnade Monica.

– Hästen är en symbol för det öppna svenska landskapet, inom hästnäringen arbetar vi också tillsammans med Arbetsförmedlingen för att skapa mer arbetstillfällen ute på landsbygden. Vi kan tack vare hästen påvisa fantastiska möjligheter att utveckla landsbygdsföretagandet, vi har stark passion inom näringen och en stor professionalism. Men för att hästen ska kunna skapa mervärden och för att hästnäringen ska bli den spelare som får landsbygdsföretagandet att lyfta behöver vi tillsammans jobba med de frågor som vi har tagit upp idag, sa Stefan Johanson VD HNS.

I början på nästa år kommer Jordbruksverkets presentera en handlingsplan utifrån de frågor som har tagits upp på regelförenklingsresan.

 

På HNS hemsida kan du lära en längre version av denna text http://nshorse.se/2013/12/06/rapport-fran-jordbruksverkets-regelforenklingsresa/

Ämnen

  • Djur

Kontakter

Stefan Johanson

VD HNS 08-627 21 85