Ny avhandling ifrågasätter aktieägarnas starka roll i samband med uppköp av bolag

I en ny avhandling visar Sophie Nachemson-Ekwall, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och prisbelönt före detta ekonomijournalist, att aktieägarvärdet sedan 1990-talet fått en alltför dominerande roll i bolagsstyrningen i samband med bud på Stockholmsbörsen.

− Min studie pekar på att Sverige varit extra känsligt för aktieägarorienteringen i finanskapitalismen. Vi har en historik med ett starkt fokus på aktieägarstyrning, en mycket aktiv uppköpsmarknad och ett stort inslag av institutionella investerare med en kortsiktig placeringsfilosofi. De har gjort det lättare att köpa svenska bolag än i andra länder, vilket i fallet med fientliga internationella bud visat sig föra med sig flera nackdelar för samhället, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Avhandlingen beskriver hur framgång för internationella fientliga bud endast i begränsad utsträckning har att göra med teorin om en effektiv marknad för företagskontroll, såsom en marknad där ”bättre” företagsledare vinner över ”sämre” företagsledare med det övergripande målet att skapa värde för samhället i stort. Mest framgångsrika på marknaden för företagskontroll är istället de aktörer som bäst förstår den här marknadens maktdynamik. De använder sig av såväl arbitrage mellan olika nationella ramverk som moralarbitrage genom att bryta mot lokala normer och de utnyttjar kortsiktigheten hos institutionella investerare såsom pensions- och aktiefonder.

De här metoderna har haft betydelse för utvecklingen i Sverige där aktieägarorienteringen är tydlig i styrelsernas arbete med bolagets utveckling.

I avhandlingen görs en genomgång av hur teoriområdet på uppköpsmarknaden utvecklats sedan mitten av 1960-talet. Detta utgör grunden för sex studier på området som berör den svenska ägarmarknaden och utvecklingen av de svenska uppköpsreglerna i ett internationellt perspektiv, liksom ett antal internationella köp av svenska börsbolag såsom sydafrikanska Old Mutuals fientliga bud på försäkringsbolaget Skandia (2005), PE-bolags förvärv av hälso- och sjukvårdsföretaget Capio (2006) och tyska Volkswagens och lastbilsföretaget MAN:s kamp om Scania (1997-2011).

En analys av revideringen av de svenska uppköpsreglerna 2009 visar samtidigt att den inte hanterade problemen som beskrivs utan istället gjorde det ännu lättare att genomföra fientliga bud på börsen.

− I en internationell miljö där visa aktörer både är skyddade från uppköp och har möjlighet att fritt agera, även över nationsgränser, kommer sämre skyddade objekt att bli uppköpta samtidigt som det slutar med att det blir färre möjliga aktörer överlag att slåss om och att den ’fria’ marknaden därmed krymper. Det är något som de svenska reglerarna bortsett från, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Avhandlingen påvisar behovet av att utveckla en teori om en effektiv marknad för företagskontroll som på ett tydligare sätt än hittills fokuserar på företaget som värdeskapande enhet.

− Förvärv och samgåenden bör ske mellan jämbördiga parter där det vägs in att värdeskapande både tar tid och är beroende av andra grupper än bara aktieägarna såsom anställda, kunder och underleverantörer. För att nå hit måste regelverk ses över, institutionella investerare bli mer långsiktiga i sina placeringar och svensk ägarstyrning förflyttas mot mer bolagsstyrning, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

För ytterligare information, kontakta:
Sophie Nachemson-Ekwall, sophie.nachemson-ekwall@hhs.se,
Mobil: 0730-703951

Avhandlingen 'An Institutional Analysis of Cross-border Hostile Takeovers. Shareholder value, short-termism and regulatory arbitrage on the Swedish stock market during the sixth takeover wave' kan beställas i bokform från Handelshögskolan i Stockholm på EFI.publications@hhs.se eller laddas ned via
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-1907