Han tvivlar på Göteborgs politiker

Industrimannen Hasse Johansson kopplar fingrarna på höger näve in i vänsterhandens. Utveckling och tillverkning hör ihop, visar han. Utan det ena faller det andra.

Fordonsindustrin är oerhört viktig för Göteborg. Både lastbilarna och personbilarna. Hasse Johansson suckar lite när han säger det.
– Det som är lite tragiskt är att politiker inte verkar förstå. Göteborg är extremt beroende av de som bygger fordon av alla slag, säger han och beskriver ett upplevt attitydproblem.

Men mitt i en mening avbryter han, och påminner sig själv om aktuell teknikutveckling i nära samarbete mellan staden och fordonsindustrin. Volvos projekt med elbussar för stadsmiljöer, där energin kan lagras på andra sätt än i batterier, tycks omfamnas av politikerna.

Men om det skall lyckas måste de tänka i nya stora trafiksystem i stadsplaneringen. Där separata bussgator, med riktiga perronger och små flexibla bussar, är ett alternativ till spårbunden kollektivtrafik.

Som en tunnelbana ovan jord och utan spår. Kan man nu bara komma överens om att Volvo gör bussarna och Göteborgs stad fixar hållplatser och vägar.
– Tiden får inte gå ifrån bussexperimentet. Det kan vara helt avgörande för Volvos bussaffär i framtiden, säger Hasse Johansson.

Tvivlar på beslutskraften hos Göteborgs politiker
Men sådant kräver mod, beslutskraft och förmåga att handla. Hasse Johansson tvekar om hur det är med den saken i Göteborg.
– Den politiska turbulensen har gjort att man har kommit in i bakvatten. De är skiträdda för att misslyckas. Vågar inte göra något därför att man inte vågar misslyckas. Det tror jag var betydligt enklare förr, säger Hasse Johansson som tycks sakna beslutskulturen på Göran Johanssons tid.

– Han tog ansvaret. Han tålde att det gick åt skogen ibland. Den kulturen tror jag är skadad. Nu är det väldigt mycket att man skall snacka ihop sig, vågar vi verkligen satsa så mycket pengar på det ena eller andra? Det blir en väldig diskussion utan att så mycket händer. Tiden går ifrån idén. Det tror jag är farligt.

Har ett förflutet i Scania
Jag träffar Hasse Johansson på Lindholmen Science Park. Här har han ett av sina styrelseuppdrag, som ordförande. Han har flera andra uppdrag som är direkt kopplade till det vi pratar om Göteborgs förutsättningar för att konkurrera och utvecklas.

Bohuslänningen Hasse Johansson är även ordförande i Vinnova, det statliga verket för innovation som är med och finansierar en hel del framtidssatsningar i Göteborg. Han sitter i statliga riskkapitalbolaget Fouriertransforms styrelse som har gjort investeringar i nio småbolag i Göteborg och Trollhättan med kopplingar till fordonsindustri.

Från Electrolux styrelse har han full inblick i vad globalisering har betytt för svenska industrijobb. Det är inget positivt facit. Vitvarutillverkaren har i stort sett helt lämnat Sverige.
Men, inte minst, har Hasse Johansson ett förflutet som utvecklingschef i koncernledningen för Volvo-konkurrenten Scania.

Han känner till industrins förutsättningar bättre än de flesta andra. Och han är säker på sin sak. Det kommer inte att bli fler tillverkningsjobb vare sig i Göteborg eller andra delar av Sverige. Snarare färre.
Det som USA och EU diskuterar under begreppet återindustrialisering betyder inte att svenska tillverkningsjobb flyttar hem igen från öst. Det här är en för liten marknad. Det måste till något helt nytt. Något annat. Många, många mindre företag. När de stora krymper.

Bedömer du att Göteborg har ljusa utsikter för jobb och utveckling?
Hasse Johansson tvekar länge innan han svarar.
– Jag kan tänka mig att det blir en viss utveckling av jobb. Men inte jättemycket. Skall vi ha kvar industriell produktion är det nödvändigt att automatisera och rationalisera.

– Dessutom är de produkter som görs här bulkiga. De måste tillverkas nära marknaden, inte för att transporteras över hela jordklotet.

"Det är enda anledningen till att Scania monterar lastbilar i Södertälje"
Men produktutveckling kan finnas kvar, resonerar han, om Sverige fortsätter hålla sin höga teknologiska nivå. Då finns det också plats för fabriker.

– Det är inte som en del tror, att man kan ha utveckling här och all tillverkning någon annanstans, det funkar inte. Du måste skapa tillverkningssystemet samtidigt som du skapar produkten. Det är enda anledningen till att Scania monterar lastbilar i Södertälje.

Så om vi kan hävda oss i produktutveckling kommer vi också att ha någon form av tillverkning?
– Absolut, men den kommer inte att växa särskilt mycket. Sysselsättning måste komma i nystartande av helt nya företag i helt nya branscher. Både mjuka och hårda produkter.

Hur tycker du att vi är på det, här i Göteborg?
– Jag tycker att det är ganska bra. Om vi får tillräckligt med finansiella resurser, tillräckligt många entreprenörer som kan skaffa pengar. Det är den svåra biten. De här småbolagen måste ju ut på marknaden också.

Är finansieringen problemet?
– Här på Lindholmen finns det nu fler än 300 företag. Många är väldigt små och behöver mycket mer pengar om det skall bli något av dem. Det är det som är begränsningen. Då borde det finnas en större mångfald av finansiärer. Kulturen att man inte får lov att misslyckas i Sverige är också knepig.

Skulle ett tillväxtmål vara bra för Göteborg?
– Absolut. Ett mål för tillväxt per år och ett för hur stort det skall vara om tio eller tjugo år. Förutsättningarna finns. Det är fint att bo på Västkusten. Att locka hit människor är inte problemet.
– Men det är viktigt att även kompetensen hänger med. Det får inte vara så att staden expanderas så att den genomsnittliga kompetensnivån sjunker.

Verkar det som att vi riskerar det?
– Vi måste få igång nya människor som kommer in i landet, så att de är produktiva och engagerade. Kan de inte producera kan de inte heller konsumera. Då blir de en belastning på det sociala systemet. Det tar för lång tid innan de kommer igång idag.

Men du flaggar ju för att jobben där man inte behöver högre utbildning blir färre i framtiden.
– Det är därför det är så viktigt att målet måste vara att den generella kompetensnivån följer med i den här tillväxten. Antalet arbetsmöjligheter för lågutbildade minskar hela tiden. Det är en jätteutmaning.

Vilka fler utmaningar ser du?
– Det här med etik och moral känns som det är på väg att bli något tokigt i det. Det är en otäck känsla att organiserad brottslighet tar över mer och mer. Det vi hör om i media varje dag att det skjuts. Klarar vi inte att lösa det spelar det nästan ingen roll vad vi gör för att Göteborg skall växa och bli populärt.

Tycker du att bilden av Göteborg har förändrats, med tanke på rapporteringen om mygel och brottslighet?
– Göteborg har alltid haft en känsla av att vara en liten storstad, med en trivsam lite rundare stämning. Nu börjar det kännas som en storstad som alla andra. Med högre tempo och hårdare klimat. Jag tycker det är tråkigt.

Text: Kenny Genborg