Skip to main content

Handelskammaren kommenterar Trafikverkets förslag

Nyhet   •   Aug 31, 2017 14:45 CEST

Idag presenterade Trafikverket sitt förslag till ny nationell infrastrukturplan för åren 2018-2029. För alla som är beroende av en fungerande infrastruktur i Västsverige, vilket inkluderar en stor del av svensk industri, är det en dyster läsning.

 – Trafikverket föreslår ingen satsning värd namnet på vare sig Västra stambanan eller på södra Bohusbanan. Någon fördjupning av farleden till Göteborgs hamn blir det inte heller, säger Handelskammarens vd Johan Trouvé.

 – Men det verkliga dråpslaget är dock att järnvägssträckan Mölnlycke - Bollebygd som fanns med i den föregående nationella planen nu har strukits, fortsätter han.

Negativt för arbetsmarknaden
De 3,8 miljarder som var avsatta för att äntligen påbörja bygget av en modern järnväg mellan Västsveriges två största städer och Landvetter har helt enkelt tagits bort. Skulle detta förslag stå sig så innebär det att järnvägen blir ytterligare minst fyra år försenad.

– Låt oss göra ett tankeexperiment. Hur skulle tillväxten i Stockholmsregionen, Malmöregionen och den fjärde storstadsregionen påverkas om det endast fanns enkelspår mellan Stockholm – Uppsala, Malmö – Helsingborg eller Linköping – Norrköping och att det gick tolv tåg per dag och riktning?

– Så ser verkligheten ut mellan Göteborg och Borås och självklart är det negativt för arbetsmarknaden och tillväxten i regionen, säger Johan Trouvé.

Sverige behöver nya stambanor
Den huvudsakliga anledningen till att vi ser så få nya satsningar inte bara i Västsverige utan i stora delar av landet, är regeringens besked att höghastighetsjärnvägen ska finansieras inom ramen för befintlig infrastrukturbudget.

 – Det duger inte. Sverige behöver nya stambanor men också annan infrastruktur. Regeringens besked innebär att dessa andra satsningar får stå tillbaka, enbart Ostlänken kostar 35 miljarder under planperioden, samtidigt som det innebär att höghastighetsjärnvägen inte står helt färdig förens år 2064, säger Markus Ottemark, ansvarig infrastrukturfrågor på Västsvenska Handelskammaren.

Blocköverskridande partiöverläggningar
Nyttan av en höghastighetsjärnväg som fram till år 2064 består av kortare eller längre snuttar är begränsad. Därför anser Handelskammaren att är det viktigt att hela systemet färdigställs så snabbt som möjligt. Då uppstår nyttorna och kostnaderna hålls nere. Sverigeförhandlingens egna beräkningar visar att kostnaden för att bygga höghastighetssystemet ökar med cirka 50 procent vid en långsam utbyggnadstakt.
 – Det enda rimliga är att politikerna snarast sätter sig ner i blocköverskridande partiöverläggningar och kommer överens nya långsiktiga spelregler kring finansiering av ny modern infrastruktur. 

 – Vi menar att staten bör lånefinansiera de nya stambanorna. Det skulle möjliggöra en snabb utbyggnad utan att tränga undan andra infrastruktursatsningar, säger Johan Trouvé.

Goda finanser
Sveriges finanser är mycket starka och räntan låg. Det är därmed enligt Handelskammaren försvarbart, rent av klokt, att låna till en investering som kommer att gynna Sveriges konkurrenskraft i 100 år. Vid en 100 procentig lånefinansiering skulle den offentliga skulden i Sverige stiga från 42 till 47 procent av 2016 års BNP.
 – Detta är fortfarande långt under EU:s riktlinje om en offentlig skuld under 60 procent, samtidigt skulle vi på tillgångssidan få en järnväg anpassad för 2000-talet, säger Johan Trouvé.

Fanns det då inga satsningar i Västsverige i Trafikverkets förslag idag? Jo då, Västsvenska paketet ligger förstås kvar liksom satsningen på E20. Även en ny slussled i Trollhättan kom med i planen vilket förstås är positivt.
 – Men slussar i all ära, porten till verklig regionförstoring och ökad tillväxt, den stängde Trafikverket tillfälligt idag, avslutar Johan Trouvé.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy