Attityden till matte är avgörande för svensk konkurrenskraft

Matte väcker känslor – positiva och negativa. En tredjedel av de vi tillfrågat i undersökningen Mattekollen tycker att matematik i skolan är onödigt. En lika stor del anser att det främst krävs talang för att klara ämnet. Hur ser egentligen svenskarnas attityd till matte ut och vad innebär det på sikt?

Västsvenska Handelskammaren har kartlagt svenskarnas attityd till matte i opinionsundersökningen Mattekollen där 1000 personer i åldrarna 18-79 tillfrågats via Novus Sverigepanel.

Svenska elevers mattekunskaper brister, det visar flera internationella jämförelser. Våra elever är också mindre uthålliga och talang för ämnet betraktas som viktigt – i högre grad än i andra länder.
  – Ungas förhållningsätt till matte underskattas i skoldebatten. Men det är faktiskt där vi måste börja, vi måste förändra attityder, säger Stina Olén rapportförfattare och ansvarig för kompetensfrågor på Handelskammaren och fortsätter:

  – Vi ser också liknande attityder hos vuxna. Till att börja med kände sig bara hälften av de tillfrågade bekväma med att hjälpa andra med matte, dessutom tenderar kommentarer som `matte var inte min grej´ och `jag är ingen mattemänniska´ att spilla över på barnen. Det blir både en ursäkt och inställning som lätt förs vidare.

18-29 åringar mest negativa
Så mycket som en tredjedel av de tillfrågade tyckte också att mycket av matten de lärde sig i skolan var onödig, i åldersgruppen 18-29 är siffran ännu högre, 45 procent. Samtidigt menar 58 procent att matte får för lite utrymme i skolan i dag.
  – Men det är lika uppseendeväckande att så mycket som en tredjedel anser att talang är viktigare än hårt arbete för att bli bra på matte. Och de som tillskriver talang störst betydelse är kvinnor. I Sverige läggs för stor vikt vid talang. Genom att istället förvänta sig att alla kan utvecklas i matematik kan vi vända en negativ trend. Det är just det som utmärker framgångsrika skolsystem runt om i världen.

Leder till kompetensutmaningar
Inställningen till matte som onödig och talangkrävande signalerar att vi ofta misslyckas med att motivera matematikens betydelse. Och därmed fortsätter sannolikt också svenska elevers prestationer att dala. För elever utan tillräckliga mattekunskaper väntar många gånger en tuff arbetsmarknad, men det innebär också stora kompetensutmaningar för företagen.

  – Vår attityd till matematik riskerar att bli ett allvarligt problem på sikt, i synnerhet om Sverige ska fortsätta utmärka sig som ett konkurrenskraftigt och framstående innovationsland, säger Handelskammarens vd Johan Trouvé.