Elektriker och tekniker sökes – ändå läser allt färre yrkesprogram

I december påbörjar de första av Sveriges niondeklassare sitt gymnasieval. Men allt färre väljer att utbilda sig till de jobb arbetsmarknaden behöver. På bara 12 år har yrkesprogrammen tappat nästan var tredje elev. I studien Pluggparadoxen, som lanseras idag, tittar Västsvenska Handelskammaren närmare på orsakerna.

Mellan 2005 och 2010 sökte runt 53 procent av högstadieeleverna till gymnasieskolans yrkesprogram, idag är motsvarande siffra 37.

– Det är de breda, högskoleförberedande utbildningarna som lockar flest elever, samtidigt ser vi hur näringslivet både idag och i framtiden har ett stort behov av yrkesutbildade. Vi behöver fler maskinoperatörer, elektriker och kockar, för att nämna några, säger Åsa Vikner, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Västsvenska Handelskammaren.

Trots att tidigare undersökningar visar att ungdomar helst vill jobba i näringslivet, väljer de alltså inte de utbildningar som näringslivet efterfrågar allra mest.

– Den paradoxen ville vi undersöka närmre i vår studie.

Låg status och oro för stängda dörrar oroar

Det minskade söktrycket till yrkesprogrammen beror inte främst på ointresse från ungdomarna, enligt studie- och yrkesvägledarna som medverkar i studien. Istället anges skälen vara programmens låga status, borttagen högskolebehörighet och att eleverna inte tillåts gå programmen för sina föräldrar.

– I samband med gymnasiereformen 2011 togs de kurser som krävs för fortsatta högskolestudier bort från yrkesprogrammens kärnämnen och blev ett frivilligt tillval, vilket signalerar stängda dörrar. Det är tydligt att det inte är något som uppskattas i dagens samhälle med oändliga valmöjligheter, säger Åsa Vikner.

Bristande kunskap om arbetsmarknaden

41 procent av de mellan 15 och 24 år uppger att de inte har koll på vilka yrken det kommer behövas mer eller mindre av i framtiden. Av de som går i högstadiet svarar dessutom en av två att de inte har haft något utbyte av studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet.

– För att fler ska våga välja en yrkesutbildning så behövs politiska satsningar på studie- och yrkesvägledningen, på yrkesprogrammen och på lärlingsutbildningarna. Men ett stort ansvar vilar också på oss i näringslivet. Vi behöver bli bättre på att visa vilka jobb och karriärvägar som väntar efter yrkesexamen. Det låga söktrycket är ett kvitto på att vi har varit för dåliga på att visa vad dessa framtidsjobb innebär, säger Åsa Vikner.

I samband med lanseringen av rapporten Pluggparadoxen inleder Västsvenska Handelskammaren ett arbete med att samla in uppgifter från de medlemsföretag som anställer yrkesutbildad kompetens, där de berättar om olika yrkens karriärvägar, lön och det bästa med jobbet. Resultatet kompletteras till studien och presenteras för gymnasieminister Anna Ekström i samband med hennes besök på Handelskammaren 22 januari 2018.

Det här är pluggparadoxen

Unga vill helst arbeta i näringslivet, men de läser inte utbildningar som leder till jobben näringslivet främst behöver. Fler unga kan tänka sig att gå en yrkesutbildning, men få söker sig till dem. Bilden av framtida jobb avgör vad unga läser, men många vet inte vilka yrken som det kommer behövas mer eller mindre av i framtiden.

Pluggparadoxen är framtagen med uppgifter från analysföretaget Ungdomsbarometern och deras online-enkät som besvarats av 15 994 ungdomar mellan 15-24 år och 542 studie- och yrkesvägledare, den 7-24 oktober 2016 respektive 17 mars-3 april samma år.

FAKTA: Studiens siffror i urval

• 37 procent av högstadieeleverna i Västsverige uppgav att de troligtvis skulle välja ett yrkesprogram. I Göteborgsregionen var det 26 procent som sökte.
• 39 procent av ungdomarna i hela Sverige uppgav att de kan tänka sig att gå en lärlingsutbildning, endast 3 procent sökte.
• 56 procent av studie- och yrkesvägledarna tror att eleverna inte tillåts att gå yrkesprogram för sina föräldrar.
• 41 procent av ungdomarna har inte koll på vilka yrken det kommer behövas mer av i framtiden.
• 50 procent av ungdomarna hade likgiltig eller negativ upplevelse av kontakten med studie- och yrkesvägledaren inför gymnasievalet.