Fyra havskattsungdomar från spännande forskningsprojekt har anlänt till Havets Hus

Havets Hus i Lysekil har nyligen fått fyra stycken grå havskatter från en ”havskattsodling” vid Göteborgs Universitet. Odlingen sker inom forskningscentrumet SWERMAC, lett av Kristina Snuttan Sundell, som bland annat undersöker hur man kan odla havskatter effektivt och hållbart här i Sverige. Havskatterna kan odlas både som matfisk och för utsättning inom ramen för bevarandeprojekt.

Havskatterna (Anarhichas lupus) i odlingen kommer från havskattägg som fiskats upp utanför Island för två år sedan, vilket betyder att alla fyra är syskon. Trots att de är syskon så varierar storleken från ca 15 till 30 cm långa och 100 till 300 gram.

Denna grå och långsmala fisk brukar inte beskrivas som en skönhet, med sina stora tänder och stirrande ögon.

• själv tycker jag den är perfekt för definitionen fulsöt, jag tycker också den ser lite ut som en märklig ängel när den snällt simmar upp och väntar på mat mitt i akvariet” säger marinbiolog och pedagog Martin Stjernstedt på Havets Hus.

Dess stora tänder och starka bett kan bita igenom kräftdjur, sjöborrar och musslor. De saknar simblåsa som många andra fiskar har vilket gör det möjligt för dem att ligga på botten utan problem. Det kan se lustigt ut när de ligger på sidan och ibland mer på rygg än magen. Det händer att besökare på Havets Hus omtänksamt frågar personalen om havskatterna mår dåligt, och får då lära sig att det är denna fisks naturliga beteende.

Havskatt anses som en delikates och säljes för höga kilopriser men den har tyvärr minskat kraftigt de senaste åren och klassas idag som Starkt hotad (EN) i svenska vatten. Man uppskattar att arten har minskat med ca 70% sedan 1980-talet i Nordsjön och västerhavet.

Havskatter lever i djupare vatten längs med hela västkusten men också i vissa delar av södra östersjön. Den lever också längs med kusterna i hela nordatlanten. På sommaren flyttar den till grundare vatten, ca 20 – 60 m djup. Det tar till 6-12 år för en havskatt att bli könsmogen. Det är osäkert hur havskatter parar sig men man tror de har inre befruktning. Honan kan lägga upp till 20 000 ägg som hanen klumpar ihop till en boll. Hanen lägger sig sedan runt äggen och skyddar dem tills de har kläckts. Under tiden han skyddar dem viftar han också med stjärten för att syresätta äggen. Havets Hus har ambition att liksom för småfläckig rödhaj, få tillstånd uppfödning och utsättning av havskatter. I akvariet har flera par lagt ägg genom åren med varierande resultat. Ibland har äggen kläckts och det har blivit havskattungar, men det har också hänt att hanen övergett äggen. Det är ett utmanande men viktigt arbete att få tillstånd en stabil uppfödning för utsättning.

Vid Göteborgs universitet startade för tre år SWEMARC, Swedish mariculture research center, eller på svenska: Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning. SWEMARCs mål är att arbeta för lösningar på en av de stora globala utmaningarna, att producera näringsriktig mat till alla. År 2050 förväntas världens befolkning överskrida 9,7 miljarder människor. Att producera näringsriktig mat till alla – på ett miljövänligt sätt - är en våra största utmaningar.

Över 70 procent av jordens yta är vatten, men bara några få procent av matproduktionen kommer därifrån. Havet är alltså en stor outnyttjad resurs med stor potential för en ökning av matproduktionen. Att öka konsumtionen av mat från havet skulle dessutom innebära nytta för folkhälsan.

Det kommersiella fisket är redan hårt utnyttjat, därför är vattenbruket en lösning att hållbart kunna möta en ökad efterfråga på fisk och skaldjur. Fisk och skaldjur är dessutom ”bäst-i-klassen” på att omvandla foder till mat, vilket gör vattenbruket i sig mer hållbart än annan köttproduktion. Vattenbruket, som all köttproduktion, medför dock näringsutsläpp som SWEMARC vill minimera genom att utveckla nya, innovativa odlingstekniker.

Idag är det marina vattenbruket blygsamt i Sverige och nästan enbart bestående av odling av blåmusslor. Men potentialen är stor, både att öka dagens befintliga blåmusselodling och att satsa på nya arter. Våra kustsamhällen har stor kunskap och en lång tradition att hantera och förädla fisk och skaldjur och vattenbruket kan erbjuda en ersättnings- eller sidonäring till ett minskat fiske. Och det är inte bara fisk och skaldjur som är framtiden, även odling av alger och andra spännande organismer som nyttjar den näring som redan finns i havet och på bottnarna, sjöpungar, ostron och sjögurkor, är nya, spännande produkter från marint vattenbruk med stor potential.