Gå direkt till innehåll
Samtal – mellan Andrew Manze och Klas Wounch

Blogginlägg -

Samtal – mellan Andrew Manze och Klas Wounch

Andrew Manze, Klas Wounsch och ett samtal kring Helsingborgs Symfoniorkester, Musiken och Kulturlivet.

Helsingborgs Symfoniorkester fyller 100 år 2012. Det har varit en på många sätt händelserik tid, som har utvecklat orkestern till en kraft att räkna med. Men vad har utvecklingen lett till? Var befinner sig orkestern inför jubileumssäsongen och vad betyder den för kulturen, Helsingborg och regionen?
Frågorna ställdes till chefdirigent Andrew Manze och tf VD Klas Wounsch.

Andrew Manze
Vi bärs alla av traditionen och våra hundra år har byggt en trygg grund. I orkestern finns det en stabilitet som gör det möjligt att utveckla den och testa nya saker. Att titta på ny och gammal repertoar med nya ögon; lära oss och utvecklas tillsammans. Här finns full koncentration och jag är fortfarande upprymd över den entusiasm med vilken vi arbetar. Musikerna är villiga att ta sig an nya verk med ett öppet sinne och provar sig fram, utan att tappa fart eller skärpa.

Det finns en känsla av långsam, målmedveten utveckling. Orkestern vårdar sin identitet, hämtar inspiration, tar den till sig och växer. Här finns ett medvetet, kontinuerligt flöde.

När vi får hit gästdirigenter eller solister, och vi får ta emot många och bra sådana, får vi höra en del fantastiska reaktioner på orkestern vilket ger oss ett kvitto på att vi gör rätt saker. En gästdirigent mejlade och berättade hur han älskade orkesterns sätt att uppträda, att arbeta och att spela. Denna
inställning gör dessutom att vi får hit solister som kan välja och vraka världen över, men som kommer till oss. Det är underbart.

Klas Wounsch
Orkesterns inställning är viktig för ett gemensamt resultat, och det handlar också om ledarskap. Och orkestern vill följa Andrew i hans nyfikna attityd till musiken och musicerandet. Arbetet bär frukt, det ser vi i både i konsertsalen och recensionerna. Det är värdefullt för orkestern, Konserthuset och staden. Man brukar slarvigt säga att personalen är en organisations viktigaste resurs. Jag menar att rätt personal är organisationens viktigaste resurs och här har vi rätt personal. Detta händer inte av sig självt, utan ryktet om inställningen sprider sig och bidrar till att människor som uppskattar det här sättet att arbeta söker sig hit.

Andrew Manze
Vi kan visa upp resultatet av vårt arbete på många sätt. Bland annat har vi har gjort en lång rad in- spelningar och de är viktiga på flera sätt, inte minst för att de verkligen visar upp hur bra vi är precis just nu.

Turnerande är alltid svårt, det tycker alla orkestrar. Men vi gör vad vi kan. Det är ett sätt att vara ambassadörer för svensk kultur, svensk musik och vår hemstad Helsingborg. Det spelar faktiskt ingen roll om vi åker till Wien eller Kristianstad. Lokalerna skiljer naturligtvis men musiken och vi är desamma. Jag njuter av orkestern vart vi än åker.

Internet har kommit till som ett viktigt medium för att bredda kännedomen om orkestern världen över, bland såväl lyssnare som musiker. Via direktsändningar når vi ut på ett fantastiskt sätt.

Men först och främst tänker vi naturligtvis på vår publik i Helsingborg och i regionen. Här har vi den tätaste och mest frekventa kontakten. Och viktigast av allt är kanske konserterna för barn och unga, eftersom det är genom dem vi kan föra vårt arv vidare. Men konserterna vässar också orkestern Ett av de bästa framförandena av Beethovens Eroica som vi någonsin har gjort gjorde vi för 11-åringar.

Klas Wounsch
Vår vision är att hålla internationell klass från början till slut. Det är viktigt för oss och samtidigt gör det att vi blir en angelägenhet för många. Vi blir en orkester som gör skillnad för sig själv, för dem som lyssnar, Helsingborgarna i stort och för dem som jobbar här. Toppklass är något som ska genomsyra allt.

Vi vill också spela en viktig roll i att utveckla musiksverige. Därför har vi inför vårt 100-årsjubileum beställt en rad verk som vi ska uruppföra. Det är ett sätt att flytta fram positionerna och betyda något mer. Kan vi fylla salen så är det ett kvitto på det och vi fyller ju faktiskt salen inte bara när vi spelar klassikerna utan även när vi spelar nya verk. Ny svensk musik är viktig inte bara för publiken utan för alla som sysslar med musik, därför lägger vi stor vikt vid bredden på den musik vi spelar.

Andrew Manze
Jag talade nyligen med en man i affären som aldrig varit på Konserthuset och som undrade vilken konsert han som nybörjare skulle gå på. Jag svarade att han kunde gå på vilken som helst av dem, de har alla något att ge till alla. Jag menar verkligen det och det genomsyrar inte minst vårt programarbete. Det ska finnas både sånt man kan förvänta sig men även det man aldrig skulle kunna tänka sig. Och påfallande ofta är det det nya som engagerar publiken.

Blandningen är inget självändamål. Beethoven och Brahms tillför något till den nya musiken och tvärtom. Den nya musiken tänjer musicerandet i nya riktningar, över nya gränser, och det tar man som musiker med sig in i en Beethovensymfoni. Det påminner oss samtidigt om att Beethoven visserligen är gammal musik nu men att när den skrevs var den chockerande ny. Det nya behövs alltid.

För en musiker är ny musik spännande, eftersom han eller hon kan se den som ”sin” musik. Ingen har varit där och klampat förut. Samma känsla ska finnas i Beethoven. Den nya musiken bygger också teknik i och med att man många gånger ställs inför nya utmaningar. Detta gör oss alla till bättre musiker och leder i förlängningen till bättre konserter.

Klas Wounsch
Det är inte bara repertoarmässigt vi har en stor bredd. Vi betyder naturligtvis mycket för vår publik, det får vi bevis för vid varje konsert, ofta med stående ovationer. Orkestern får dessutom numera spela extranummer, vilket tidigare har varit ganska ovanligt. Men jag tror också att vi betyder mycket för fler. Konserthuset är i sig ett vackert hus och rymmer en orkester på internationell nivå. Det är viktigt även för dem som inte går hit och lyssnar varje vecka. Något att vara stolt över och som man kan ta till sig när utomstående berömmer oss.

För kulturskolan betyder vi mycket inspiration. Den hanterar ungdomar till och med gymnasiet, sedan finns det inte några andra ställen att vända sig till. För att överbrygga det, startar vi tillsammans med Nordiska ungdomsorkestern en orkesterakademi, där ungdomar ska kunna jobba tillsammans med professionella musiker.

Orkestern är en drivfjäder för kulturen i stort och en inspiration för andra som är intresserade av musik. Barn och unga är en sådan grupp, men vi vill också gärna närma oss det ideella musiklivet som en samarbetspartner. Vi vill öppna oss istället för att sluta oss kring vårt musicerande.

Vi finns inte till för vår egen skull, inte för att musikerna, Andrew eller vi på administrationen ska ha kul. Vi finns till för vår publik, vår stad och vår region så välkomna till en nu säsong med oss.

Ämnen

Regioner

Helsingborgs Symfoniorkester och Konserthus

Helsingborgs Konserthus byggdes i funktionalismens anda 1932, ritad av Sven Markelius. Konserthuset är hemvist för Helsingborgs Symfoniorkester, HSO. Konserthuset har en lovordad akustik och ett brett program med både äldre och moderna klassiska verk. Det är också en populär konsertlokal, restaurang och konferensanläggning.

Helsingborgs Konserthus ingår i Helsingborg Arena & Scen som är ett av Nordens större kultur- och evenemangsbolag. I bolaget ingår också Helsingborgs stadsteater, Helsingborg Arena, Sofiero slott och slottsträdgård, utomhusscenen Grytan samt evenemangsenheten. Helsingborg Arena & Scen ägs av Helsingborgs stad och har cirka 200 medarbetare. VD för bolaget är Jeanette Gustafsdotter.

Helsingborgs Konserthus
Roskildegatan 1
25221 Helsingborg