Hemslöjd avslöjar björkens alla hemligheter

Björken är möjligheternas träd. Från saven till nävret, riset och rötterna kan alla delar komma till användning för den som vet hur man gör. Men hur står sig egentligen slöjden som förädlingsmetod? Vilka värden kan man utvinna ur en björk om man slöjdar av den, jämfört med om den blir pappersmassa eller timmer? I nya numret av Hemslöjd finns svaret.

Idag är majoriteten av de svenska träden yngre än en svensk pensionär och hela 90 procent av skogarna har någon gång varit kalhuggna. Mellanspetten är död och den vitryggiga hackspetten står på tur. Men det industriella skogsbruket har inte bara konsekvenser för naturen. När kvantitet premieras framför kvalitet blir det allt svårare att hitta den sorts tätvuxna, urstarka virke som håller i generationer. Vad händer med slöjden när det bästa virket är det som går att hitta i staden, i villaträdgårdar och parker?

Än idag behandlas stockar som ska bli telefonstolpar med det cancerframkallande bekämpningsmedlet kreosot. Och tryckimpregnerat virke kan i värsta fall vara laddat med arsenik, krom och koppar. Men det finns alternativa sätt att stärka motståndskraften i trä. Och det är inga nya påhitt utan urgammal beprövad kunskap. Det är dags att vi börjar prata om fetved.

I Sverige talar man ofta om björken som något typiskt svenskt men faktum är att den trivs på stora delar av det norra halvklotet. Och frågar du en ryss så är den ryssarnas träd. Före perestrojkan ansågs näverslöjd däremot kunna hota den sovjetiska identiteten. Men idag är det andra vindar som blåser. Hemslöjds Liv Blomberg reste till Novgorod för att träffa en av världens främsta experter på näver.

De senaste 20 åren har björkälskaren och slöjdstjärnan Knut Östgård närt en dröm. Han ville samla sina vänner och se hur många föremål man kan få ut ur en enda björk om man tar vara på både näver och virke. Hur många stolar, burkar, slevar och skor ryms i ett träd? I år har drömmen blivit sann. Och resultatet blev maffigare än vad någon hade kunnat ana.

Erik Eje Almqvist träffar konstnären Hannah Streefkerk som tröttnade på att avbilda naturen och började skapa sina verk direkt i träden, bladen och stenarna, konstprofessorn Otto von Busch berättar om hur täljning kan göra dig fri och Linda Skugge skriver om tacksamheten mot farmor Gerda och hennes syskrin.

Nya numret av Hemslöjd finns ute nu. För mer info och pressbilder kontakta maria.diedrichs@hemslojd-tidningen.se