”Va? Hur kan man kasta guld?”

Det ligger hundratals ton med ull på Sveriges soptippar. Bara en bråkdel av fibrerna som produceras idag tas om hand. Resten slängs, bränns upp eller grävs ner. Men fler och fler vill något annat. I nya numret av Hemslöjd berättar vi om eldsjälar och upprorsmakare som bestämt sig för att råda bot på slöseriet.

När det blåser som kallast kommer Hemslöjd med ett extra tjockt temanummer om värme. Rosa Taikon vrider upp lågan och berättar om silversmidet och livet, Henry Lehto bygger en bastu på en halv eftermiddag, och doña Mercedes Gomez bränner keramik på sin bakgård. Dessutom skriver Alexandra Pascalidou om sitt infekterade förhållande till handarbete: ”Virkande och stickande öppnade inga dörrar – varken till världen eller ett värdigt liv”.

Vi går också till botten med det svenska ullslöseriet. Bara tre procent av Sveriges 9000 fårägare väljer att ta vara på ullen som klipps varje år.

– Va, tänkte jag, hur kan man kasta guld?

Marianne Fröberg spärrar upp ögonen när hon berättar om hur hon fick reda på hur mycket fibrer som slängs. Tillsammans med några vänner bestämde hon sig för att göra skillnad. Bankerna trodde inte på dem. ”De såg oss bara som tre ulltanter”, säger hon, men idag är Marianne Fröberg hon stolt vd för Båvens Spinnhus, ett av flera småskaliga spinnerier som startats den senaste tiden. Syftet: att ändra synen på svensk ull och stoppa slöseriet.

Senaste numret av Hemslöjd når prenumeranterna vecka 5 och finns ute i Pressbyrån från 3 februari. För mer info och pressbilder kontakta maria.diedrichs@hemslojd-tidningen.se