Skip to main content

Fler bråk ger bättre resultat – i matematiken

Pressmeddelande   •   Jan 15, 2018 15:01 CET

Caroline Nagy, Högskolan i Halmstad, har i sin licentiatuppsats valt att fokusera på tal i bråkform. Hon menar att fler områden borde studeras utifrån progression i undervisningen. Bild: Kristina Rörström

Undervisningens innehåll på förskolan och på grundskolans olika stadier tenderar att vara för lika. Detta kan vara en orsak till att eleverna inte utvecklar sin förståelse för matematik från år till år. Så kan man sammanfatta resultatet av ny forskning som Caroline Nagy, universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad, står bakom. Forskarens rekommendation: Fler bråk i matematikundervisningen – och mindre fokus på pizzabitar och äppelhalvor.

– Det började med att jag råkade öppna en lärobok i matte för elever i årskurs 4 och en lärobok för gymnasieelever. Båda böckerna började på samma nivå! säger Caroline Nagy som nyligen lade fram sin licentiatuppsats.

Progression handlar om att elever successivt möter ökade krav i undervisningen.

– Kraven får inte vara för höga så att eleverna inte hänger med, och inte för låga så att det inte blir någon utmaning. Kraven ska öka successivt genom skolgången.

Liknande förståelse oavsett stadium

I sin studie ”Fler bråk i matematikundervisningen – en aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression”, har Caroline Nagy undersökt hur bråk lärs ut från förskola till årskurs nio.

– Jag har kommit fram till att progressionen inte är optimal och att eleverna har liknande förståelse om bråk, oavsett stadium. Undervisningen som lärarna hade planerat kom inte alltid åt problematiken som eleverna hade i sin förståelse. Kommer man inte åt vad det är eleverna egentligen inte förstår, är det svårt att planera för progression, säger hon.

I studien ser Caroline Nagy att de bilder som läraren visar för eleverna har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling oavsett ålder. Att prata äpplen och pizzabitar är förvisso konkret och tydligt, men det är skillnad mellan vardagen och den praktiska verkligheten jämfört med kraven på exakthet inom matematiken. Samtidigt betonar läroplanen att undervisningen ska kopplas till verkligheten.

Materialet som används är viktigt

Tidigare studier visar att elever som får resonera med hjälp av något så konkret som pizzabitar klarar uppgifter i bråk – tas pizzorna bort, är det färre elever som löser uppgifterna korrekt. Caroline Nagys studie visar att pizzorna inte alltid hjälper eleverna att förstå bråk.

– Lärare måste vara noga med vilket material de använder i undervisningen och ha en stor variation i bilder och konkret material. Om vi redan från tidig ålder enbart visar exempelvis en klassisk fjärdedel blir det också svårt med progression. Eleverna får en förståelse som inte är hållbar, säger Caroline Nagy.

I studien har hon tillsammans med lärare analyserat videofilmad undervisning:

– Det blev nästan en vändpunkt för studien att upptäcka hur lärarna förenklade undervisningen så att den inte längre hjälpte eleverna. Genom att utöka innehållet, göra det mer varierat och också mer komplicerat, blev det en tydligare kunskapsutveckling för eleverna.

Byte av lärare kan försvåra

Caroline Nagy har hittat få studier som undersöker progression i undervisningen. Det finns inte heller några nationella riktlinjer eller dylikt för innehållet i läroböckerna, utan innehållet bestäms i slutänden av läromedelsförlagen. Byte av lärare kan också påverka progressionen i undervisningen.

– Ofta byter eleverna lärare i skiftet mellan förskoleklass och lågstadiet, mellan låg- och mellanstadiet och så vidare. Det blir inte alltid så mycket samtal mellan lärarna på olika stadier, och då är det inte lätt för lärarna att bygga på vad som har gjorts tidigare, säger Caroline Nagy.

Att arbeta över årskursgränserna, och gemensamt planera och analysera undervisning är därför en viktig nyckel till progression i undervisningen. En annan viktig faktor handlar om lärares trygghet i ämnet och att identifiera elevernas förståelse. De lärare som inte lyckas urskilja mindre framgångsrika förståelser kan inte heller påverka dessa. Det får därför konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling vilket i sin tur försvårar progression i undervisningen.

Mer information om forskningen i Samspel magasin

Kontakt: Caroline Nagy, universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap, Högskolan i Halmstad
caroline.nagy@hh.se, 035-16 79 28

I grunden är Caroline Nagy legitimerad 1–7-lärare och har undervisat på lågstadiet i 15 år. Uppsatsen lades fram vid Högskolan i Halmstad, som också finansierat studien. Forskarutbildningen genomförde dock Caroline Nagy vid Göteborgs universitet.

Caroline Nagy försvarade sin licentiatuppsats ”Fler bråk i matematikundervisningen – en aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression”, den 17 november 2017. Läs hela licentiatuppsatsen i DiVA.

Om studien: en aktionsforskningsstudie

I studien belyste Caroline Nagy hur ett arbetslag med lärare från förskolan och grundskolans olika stadier jobbade för att utveckla progressionen i undervisningen. I studien ingick undervisning i förskolan, årskurs 3, 5, 7 samt 9. Genom att gemensamt planera undervisningen, och därefter analysera filmsekvenser, kunde arbetslaget förändra undervisningen.

Aktionsforskning innebär att forskaren är aktiv och påverkar processen. Detta är en vanlig ansats inom skolutveckling. Pedagogerna, tillsammans med forskaren, studerar sitt eget agerande och kan förändra sitt arbetssätt så att verksamheten utvecklas i riktning mot elevernas behov.


Högskolan i Halmstad – det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad är en av de nyare högskolorna i landet och framgångsrik i att utveckla sitt utbildningsutbud och att attrahera studenter. Forskningen är framstående och internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Högskolans profil som det innovationsdrivande lärosätet utgörs av tre sammanflätade styrkeområden: informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil. I dag har Högskolan cirka 9 000 studenter och 600 anställda, varav cirka 50 professorer.