Skip to main content

Högskolan fick rätt om tolkhjälp

Pressmeddelande   •   Feb 17, 2016 08:00 CET

Den student vid Högskolan i Halmstad som hade överklagat Högskolans beslut att inte bevilja dövtolkhjälp under en kurs i Kina, har nu fått avslag i Överklagandenämnden för högskolan. Nämnden anser alltså att Högskolan i Halmstad har gjort en korrekt tillämpning av diskrimineringslagens principer om likabehandling.

– Likabehandling handlar om att ge alla studenter samma förutsättningar, och anpassa vår verksamhet så långt det är möjligt för att ingen ska diskrimineras utifrån vare sig funktionshinder eller någon annan diskrimineringsgrund. Samtidigt påpekar lagen att de anpassningar vi gör ska ha en avgörande effekt, vara varaktiga samt inte medföra en orimlig ekonomisk belastning. I det här fallet var vår bedömning att studenten kan få samma behörighet och kompetens genom att läsa sin kurs i Halmstad, vilket merparten av kursens studenter också gör, säger Brita Lundh, studieadministrativ chef.

Omfördelning av medel

Att göra bedömningen av vilka stödinsatser som är rimliga enligt diskrimineringslagen är en del av Högskolans myndighetsutövning. Varje år avsätter landets lärosäten 0,3 procent av sitt grundutbildningsanslag till stödinsatser för funktionshindrade, och inriktningen är att det anslaget ska räcka till alla som har behov av stöd. Om något lärosäte inte skulle använda alla sina avsatta medel, går det som blir över till en nationell pott, där lärosäten som vill få medel till stödinsatser utöver sina 0,3 procent kan söka pengar. Det blir alltså en omfördelning mellan lärosätena.

Högskolan i Halmstad har under en rad år använt hela sin egen avsättning till stödinsatser, och därutöver sökt nationella medel till ytterligare insatser. Däremot har Högskolan i Halmstad inte alltid fått full kostnadstäckning för dessa, eftersom de nationella medlen inte alltid har räckt till alla ansökningar om omfördelning. Det är alltså inget som ett lärosäte kan räkna med att få om det egna anslaget har tagit slut.

Begränsade medel

– Högskolan är skattefinansierad och har ett ansvar att fördela sina begränsade medel så att alla studenter behandlas lika. Vi får inte göra oss skyldiga till negativ särbehandling, men inte heller till positiv särbehandling, det vill säga att ge en individ mer resurser än vad man har rätt till, eftersom vi då skulle omfördela pengar från alla andra, som då kanske inte får sina rättigheter lika väl uppfyllda, säger Brita Lundh.

Hon tycker att det var bra att studenten i det aktuella fallet ändå överklagade Högskolans beslut, så att det blev ett prejudikat att utgå från i kommande ansökningar om anpassningar eller stödinsatser.

– En bedömning är alltid en tolkning av lagen, och genom detta prejudikat får vi en bättre grund för framtida bedömningar. Både Högskolan i Halmstad och andra lärosäten kommer att ha nytta av det framöver.

För mer information, kontakta Brita Lundh, studieadministrativ chef. Tfn 035-16 77 22


Högskolan i Halmstad – det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad är en av de nyare högskolorna i landet och framgångsrik i att utveckla sitt utbildningsutbud och att attrahera studenter. Forskningen är framstående och internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Högskolans profil som det innovationsdrivande lärosätet utgörs av tre sammanflätade styrkeområden: informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil. I dag har Högskolan cirka 9 000 studenter och 600 anställda, varav cirka 50 professorer.