Klass mot klass eller idéernas kamp? Ny bok utmanar rådande syn på samhällets och kulturens drivkrafter

Vad driver samhällets utveckling? Inom svensk statsvetenskap är svaret ofta materiella förutsättningar och klassmotsättningar. Men i en ny bok argumenterar professor Mikael Sandberg från Högskolan i Halmstad att vi snarare bör utgå ifrån Charles Darwin och se samhällsutvecklingen som en evolution av idéer, kunskap och kultur.

– Jag vill starta debatt och etablera en post-marxistisk samhällsteori, säger han.

Lagom till 150-årsjubileet av Karl Marx Kapitalet argumenterar Mikael Sandberg, som är professor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, att synen på samhället och den samhällsvetenskapliga forskningen har blivit politiserad. I boken Samhällets rörelselag – Marx, Darwin och samhällsvetenskaplig politisering, för han fram ett evolutionärt perspektiv även i studiet av mänskliga samhällen.

– Detta är en variant av samhällsforskning som tidigare inte riktigt funnits i Sverige. Det finns evolutionär ekonomi, psykologi, innovationsforskning, filosofi och lingvistik. Men inte evolutionär statsvetenskap, säger Mikael Sandberg.

Den evolutionära ansatsen tar sin utgångspunkt i Darwins och hans efterföljares teorier. Den i Sverige etablerade och rådande ansatsen är istället politiserade tolkningar influerade av Karl Marx Kapitalet, menar han.

– Tesen i min bok är att statsvetare är alltför etablerade i den icke-evolutionära reform-marxismen, att man ska studera klasser och kapitalismens avigsidor och politisk kamp snarare än evolutionära processer i samhället. Jag ger många belägg i boken för att det är så.

Svensk statsvetenskap skärmar av sig

Mikael Sandberg menar att svensk statsvetenskap skärmar av sig från motsvarande internationell forskning och bara ser sin egen begränsade typ av statsvetenskap. Med avstamp i Tage Erlanders (socialdemokratisk statsminister 1946–1969) stöd till forskningen – som i sin tur skulle vara en hjälp till politiken – beskriver Mikael Sandberg hur statsvetenskap blev maktens redskap.

– Men man glömmer att det finns en vetenskap om samhällen – och den börjar med Darwin och evolutionär kulturforskning. Människan är ett djur bland många andra. Det som skiljer människan från andra djur är förmågan till kulturutveckling och en del av detta kallar vi politik. Politik är en del av människans kultur och varierar på samma sätt som utseende, olika kapaciteter och annat.

Den rådande statsvetenskapliga forskningen utgår med andra ord från att det mänskliga samhället är ett unikt undantag från både Darwins teorier och vetenskapen, enligt Sandberg.

– Jag visar i min bok att det är helt befängt.

Standardförklaringen till samhällsförändringar, menar Mikael Sandberg, är socioekonomisk. Men han hävdar i stället att klass inte existerar – de går ju inte ens att definiera ordentligt – och att det materialistiska synsättet är missvisande:

– Det man tar till sig via böcker, utbildningar och media, kunskaper från omvärlden, är viktigare än vad man har för materiell bas. Sedan kan det materiella bli en effekt, men det är inte det primära.

Idéer, kunskap och kultur

– Det är idéer och kunskap som sprids olika bland människor och organisationer som ofta leder till avgörande skillnader, och det vill jag ersätta klasstänkandet med. Det är därför kunskap och utbildning är så viktigt – inte bara för individen utan för dennes barn och barnbarn och så vidare. Kulturen evolverar hela tiden. Det är kulturell, idé- eller kunskapsevolution som driver samhällen framåt, inte marxistisk materialism och klasskamp.

Det är viktigt att förstå att idéer och kulturer ofta drivs epidemiskt. Plötsligt läser alla samma bok och idag sprids idéer och kunskap alltmer viralt. Annat sprids långsammare än twitterinlägg, såsom bilsamhället eller religioner.

– Den här evolutionen bestäms inte av generna, men förmågan att tillägna sig olika typer av kultur finns där. Vad kulturen fylls med avgör vilket språk vi talar, vilken religion vi har och vilka böcker vi läser – och det avgör vilken politik landet har. Ingen annan mekanism styr det där, såsom klass eller ägandeförhållanden, utan det är i stället sekundära effekter av kulturell spridning i ett långt historiskt perspektiv.

Mikael Sandberg hoppas att boken ska leda till en livlig diskussion bland både samhälls- och naturvetare och han påpekar att den redan gjort det i sociala media och på hans blogg. Men den är också ett vetenskapligt teoribidrag som löser Marx problem med Darwin som grund.

– Jag talar klarspråk och värnar den akademiska friheten. Jag är inte emot all icke-evolutionär statsvetenskap, däremot är jag emot att traditionell statsvetenskap vägrar inse sin begräsning. I boken ger jag också förslag på hur den statsvetenskapliga forskningen kan förändras, säger han.

Den 19 september kl 15:00 blir det boksläpp på Digitalt Laborativt Centrum på Högskolan i Halmstad.   Mer information om boksläppet

Kontakt: Mikael Sandberg, mikael.sandberg@hh.se, 035-16 74 79

Om boken och Mikael Sandberg

Samhällets rörelselag – Marx, Darwin och samhällsvetenskaplig politisering ges ut på Universus Academic Press.

Mikael Sandberg påbörjad boken år 2009 vid 150-årsjubileet av Charles Darwins Om arternas uppkomst. Sandberg driver en blogg om sin bok: Evolutionary Political Science. Han planerar att skriva en variant av boken även på engelska. 

Demokratidagen och demokratiforskning

I dag, den 15 september, är den internationella dagen för demokrati. Mikael Sandberg är en av forskarna som arbetet mycket med MaxRange – analys av politiska system och demokratisering. MaxRange är världens största datamängd över alla länders politiska system från år 1789–2013. En del av Sandbergs nya bok baseras på databasen MaxRange vid Högskolan i Halmstad.