Pressmeddelande -
Kvinnor och män får smeknamn i olika miljöer
Tvärtom vad man tidigare har trott så är smeknamn lika vanligt bland män och kvinnor. Det visar en ny studie av Linnea Gustafsson, namnforskare vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskning visar att kvinnor får sina smeknamn i intimare miljöer och inte får samma spridning som männens mer offentliga smeknamn.
Linnea Gustafsson utkom nyligen med boken "Moderna vardagliga binamn i Sverige", där hon ser smeknamn ur ett livsperspektiv.
Hennes studier visar att såväl kvinnor som män oftast får sina smeknamn i barndomen och skolåldern, men för kvinnor är det vanligast att få sitt smeknamn i familjen och släkten eller senare i livet av sin partner – i sammanhang som är mer privata och intima. Män däremot får oftare sina smeknamn i mer offentliga miljöer – bland barndomsvännerna i skolan, på fritiden eller inom idrotten.
– Skillnaden mellan mina och andra forskares resultat beror på hur materialet har samlats in. Om du hämtar materialet i en skolmiljö – då är du redan i en kamratmiljö och missar de intimare sammanhangen och därmed många kvinnors smeknamn. När jag arbetade med min materialinsamling ville jag i stället ha med ett livsperspektiv för att kunna se en helhetsbild, säger Linnea Gustafsson.
Boken "Moderna vardagliga binamn i Sverige" är tryckt vid Uppsala universitet och som utgivare står Staffan Nyström, professor i nordiska språk med inriktning mot namnforskning.
Om binamn
Termen binamn betyder extranamn eller sidonamn och inkluderar både neutrala eller positivt laddade (smeknamn) och negativt laddade binamn (öknamn). Binamnen kan få sitt innehåll från händelser, egenskaper, plats i syskonskaran eller yrke/sysselsättning. De kan också bildas genom exempelvis ljud eller orter.
Kontakt:
Linnea Gustafsson, universitetslektor i svenska språket, tel. 035-16 77 06, e-post: linnea.gustafsson@hh.se
Ämnen
- Litteratur
Kategorier
- forskning
Högskolan i Halmstad – det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad är en av de nyare högskolorna i landet och framgångsrik i att utveckla sitt utbildningsutbud och att attrahera studenter. Forskningen är framstående och internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Högskolans profil som det innovationsdrivande lärosätet utgörs av tre sammanflätade styrkeområden: informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil. I dag har Högskolan cirka 9 000 studenter och 600 anställda, varav cirka 50 professorer.
