Ny akademisk studie utmanar traditionell energimodellering – satsning på fjärrvärme grundläggande för att EU ska nå sina energimål 2050

Lokala satsningar på fjärrvärme i EU-länderna kan öka effektiviteten i el- och värmeproduktionen och minska energisystemkostnaderna i Europa. Det visar en förstudie som har genomförts av forskare vid Högskolan i Halmstad och Aalborgs universitet.

Förstudien Heat Roadmap Europe 2050 som nyligen presenterades, visar på alternativ till EU-kommissionens strategier för att minska utsläppen av koldioxid, säkerställa EU:s tillgång till energi i framtiden och förbättra EU:s konkurrenskraft, som tidigare lagts fram i färdplanen Energy Roadmap 2050. EU-kommissionens färdplan tar inte tillräckligt stor hänsyn till vinsterna som mer utbyggda fjärrvärmenät skulle ha för Europa, menar forskarna bakom förstudien.

– Det som är unikt med den här förstudien är att Högskolan i Halmstad, tillsammans med Aalborgs universitet, har utvecklat en ny metod för att modellera energianvändning i Europa. Påfallande ofta försummas lokala förutsättningar i energiprognoser. Fjärrvärme är en lokal tekniklösning och vi har satsat på att inkludera lokala förutsättningar i våra beräkningar, säger Urban Persson, doktorand i energiteknik, som tillsammans med Sven Werner, professor i energiteknik, och magisterstudent Daniel Nilsson, har stått för Högskolan i Halmstads arbete i förstudien Heat Roadmap Europe 2050.

Fjärrvärme möjliggör återvinning av spillvärme från till exempel kraftvärmeverk och industriprocesser. I Sverige, Danmark, Finland, Baltikum, Polen och Tyskland är fjärrvärmenäten väl utbyggda. I Sverige tillfredsställs ungefär 60 procent av värmebehoven i bostads- och servicesektorn av fjärrvärme. I många övriga länder i Europa har inte utbyggnaden skett i samma takt. 

Forskarna i Halmstad har under ett par års tid arbetat med att bygga upp en unik databas över Europas fjärrvärmesystem och har kartlagt förutsättningar för en utbyggnad av fjärrvärmenäten inom EU.

– Ur återvinningsperspektiv har vi speciellt tittat på förbränningsanläggningar och energiintensiva industrier för att kartlägga var det finns lokala verksamheter där det kan tänkas finnas spillvärme. Vi har också tittat på förnybara lokala värmetillgångar som till exempel geotermi, sol och biomassa. Om man ska kunna återvinna och tillgodogöra sig lokala värmeresurser som inte annars utnyttjas måste det finnas ett sätt att distribuera dem till våra hus och våra industrier. Där är fjärrvärmetekniken avgörande, säger Urban Persson.

Förstudien visar att en utbyggnad av fjärrvärme i Europa, motsvarande en 50-procentig värmemarknadsandel och med ökat utnyttjande av lokala värmeresurser, skulle kunna minska systemkostnaderna i EU:s värmesektor med 14 miljarder euro år 2050. Mer fjärrvärme skulle också innebära en minskning av dyr energiimport och ökad effektivitet i både el- och värmesystem.

 Med en hög andel förnybara energikällor är ett smart energisystem avgörande.
– I takt med att energisektorn blir mer och mer baserad på intermittenta energikällor, som sol- och vindkraft, finns ett ökat behov av regleringsmöjligheter i elnäten. Fjärrvärme kan fungera som ett effektivt balanserande element i energisystemet, dels avlastas elnätet vid överskottsproduktion, dels kan elnätet förses med el från kraftvärmeverk när det råder situationer av elunderskott, säger Urban Persson.

Förstudien har gjorts på uppdrag av Euroheat & Power, en europeisk sammanslutning av nationella fjärrvärmeorganisationer. Förstudien ska ligga till grund för en ansökan inom IEE som är en del av EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation.

För mer information kontakta Urban Persson, Högskolan i Halmstad,
telefon 035-16 74 05.