PRESSMEDDELANDE: Nätverk en stor tillgång för individen

Individer som deltar i organiserade nätverk upplever dem ofta som en stor resurs som ger självförtroende, nya idéer och kunskap. Däremot är arbetsgivare och organisationer mindre bra på att ta tillvara på den kunskap individerna får med sig. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling i arbetsvetenskap av Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad.

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete.

– Många ledare upplever en osäkerhet i dagens arbetsliv. De har många val och upplever sig ofta ensamma i sitt arbete. Nätverken blir en social oas där de kan träffa andra i liknande situation, säger Mats Holmquist.

Bygger på tillit
Mats Holmquist har studerat fem organiserade nätverk i Halland som har träffats regelbundet under mellan ett och tio års tid. Nätverken har bland annat bestått av projektledare, kvinnliga chefer och vd:ar.

Studien visar att det ideala nätverket är litet, mellan fem och tio personer. Nätverket bör också träffas regelbundet, helst en gång i månaden under minst ett år. Det är en förutsättning för att bygga upp den öppenhet som är nätverkens styrka.

– När vi känner tillit kan vi blotta vår osäkerhet för varandra. Då blir vi också mer öppna och mottagliga för nya tankar. Då kan det hända spännande saker, säger Mats Holmquist.

Det kreativa lärandet
Han förklarar att det i nätverk uppkommer en speciell form av lärande, det kreativa lärandet, som skiljer sig från den kunskap som man får genom kurser och andra fortbildningsformer.

– I mötet med människor med andra erfarenheter utvecklas ett djupare lärande. Man börjar ifrågasätta sina egna gängse uppfattningar – som kan sitta hårt – och kan mer och mer tänka nytt kring ett problem. Det är en lång lärprocess där det inte finns några givna resultat.

I stort sett alla deltagare i studien är nöjda med nätverksformen. De upplever att den ger inspiration, nya idéer och kunskap. Resultaten visar att de däremot stöter på hinder när de ska föra över kunskapen till organisationen.

– Organisationer är helt enkelt dåliga på att absorbera det som kommer fram i nätverken, säger Mats Holmquist.

Saknar strategi
Förklaringen menar han är en okunskap om kopplingen mellan lärande i nätverk och organisatoriskt lärande. Organisationer skickar anställda till nätverk utan att ha en strategi för hur kunskapen och idéerna kan tas till vara av verksamheten.

– Att individen utvecklas är naturligtvis bra, men det finns mycket mer att hämta om man är beredd att även utveckla verksamheten. Ett enkelt sätt att fånga upp guldkornen skulle till exempel kunna vara att efter varje nätverksträff ha ett avstämningsmöte på arbetsplatsen för att diskutera om det är något man kan gå vidare med.

Mats Holmquist är övertygad om att nätverk kan vara ett effektivt sätt att stärka innovationsprocesserna i företag, eftersom nätverkens styrka just är kreativiteten och förmågan att hitta nya vägar i en verksamhet. Men då gäller det att organisationen är beredd att gå in i en motsvarande lärprocess.

Spel-projektet
Mats Holmquist har arbetat med nätverk sedan han i mitten av 1990-talet började på CAU, Centrum för arbetslivsutveckling, på Högskolan i Halmstad. Där arbetade han i olika utvecklingsprojekt som gav honom unikt material som blev starten för avhandlingsarbetet.

Parallellt med forskningen har Mats Holmquist det senaste året arbetat med Spel som går ut på att ge processtöd för lärande och strategisk påverkan till ESF-projekt. Mats Holmquist har bland annat organiserat tolv nätverk i södra Sverige och fler är på gång.

– Här kan jag använda kunskaperna från min egen forskning – hur man riggar nätverk, leder dem och kopplar dem till vardagsproblematiken. Att arbeta praktiskt med nätverk parallellt med forskningen är ett givande sätt att jobba. Forskningen berikar min praktik och vice versa, säger han.

Vad är planerna framöver?
– Jag kommer att fortsätta att undervisa och arbeta med Spel-projektet och tillämpa min forskning där. Jag skulle också gärna titta vidare på de överföringssvårigheter jag såg. Varför tar företagen inte tillvara kunskapen från nätverken bättre? Jag skulle vilja undersöka vilka faktorer som skulle kunna vända detta.

Fotnot. Mats Holmquist avhandling ”Lärande nätverk – en social oas i utvecklingsprocess” lades fram i oktober vid Luleå tekniska universitet. Se avhandlingen på http://libris.kb.se/bib/11937374

Mats Holmquist nås på telefon 035-16 73 62, 0722-10 73 62 och e-post: mats.holmquist@hh.se