Tjänstedesign och arkitektur skapar framtidens smarta städer

Vad kan en tjänstedesigner och en arkitekt lära sig av varandra? Och hur kan deras samarbete komma samhället till gagn? Genom att korsa två olika discipliner skapas nya sätt att utforma framtidens fysiska miljöer som adresserar moderna önskemål och behov. Ett nytt villaområde i Laholm blir först ut att skissas fram i samarbete mellan tjänstedesigners vid Högskolan i Halmstad och arkitektbyrån Krook & Tjäder i Halmstad.

För ett år sedan inleddes projektet Participatory Urban Design. Det är ett så kallat aktionsforskningsprojekt där Pontus Wärnestål, docent vid Högskolan i Halmstad och expert på tjänstedesign, aktivt deltagit i arkitektbyrån Krook & Tjäders arbete. Rent konkret handlar projektet om utformningen av ett nytt villaområde i Laholm.

– Jag har varit en del av arkitektbyråns team under det senaste året. Tillsammans har vi använt metoder som är vanliga vid digital tjänstedesign och applicerat dem på arkitekternas uppdrag att skapa det nya villaområdet Östra Nyby i Laholm, säger Pontus Wärnestål.

Nya sätt att fastställa behov

En av metoderna är en så kallad effektkartläggning, vilket är en slags analys av beteendemönster och behov hos målgruppen. Kartläggningen baseras på djupintervjuer med möjliga användare, i detta fallet 10 personer som funderar på att flytta till en mindre stad. Frågorna har till exempel handlat om vad de uppskattar i livet, hur deras drömmar ser ut och vilka faktorer som är avgörande för en flytt. Frågorna fokuserade i hög grad på hälsa. Svaren på frågorna varierar, men vissa likheter kan urskiljas:

– Närheten till naturen och möjligheten att odla själv är återkommande svar i våra intervjuer. Personerna vill även kunna samla större grupper av vänner och familj i hyrda festlokaler, säger Pontus Wärnestål.

Olika tidsperspektiv

En utmaning inom stadsbyggnad är att de inblandade aktörerna ofta har olika tidsperspektiv. Staden eller kommunen planerar ofta mycket långsiktigt, flera decennier framåt. Byggbolagen vill av ekonomiska skäl slutföra sina uppdrag så snabbt som möjligt. Arkitekterna ligger någonstans mitt emellan – de vill rita hållbara och samtidigt attraktiva lösningar som passar både på kort och lång sikt. I de nya tjänstedesignmetoderna hittade arkitektgruppen bra underlag för diskussion med de andra inblandade aktörerna.

– Effektkartan, med dess tydliga definition av målgrupper och deras behov och beteenden, gav oss möjlighet att understödja våra förslag för det nya villaomådet. Vi kunde med en större klarhet än vanligt visa varför olika lösningar är att föredra. På så sätt kunde vi närma oss varandra i diskussioner om tid, hållbarhet och kostnader, säger Lina Lindegren på arkitektbyrån Krook & Tjäder i Halmstad, som ska sammanställa resultaten av samarbetet med Högskolan i en metodbok för att kunna fortsätta jobba på detta sätt även i framtiden.

Utvecklar även forskningsfältet tjänstedesign

Pontus Wärnestål tror och hoppas att de två disciplinerna, tjänstedesign och arkitektur, kommer att samarbeta allt mer framöver:

– Arkitekter har arbetat med det fysiska rummet under årtusenden och utvecklat en stor kunskapsbas och metodbank. Men nu, när är att det digitala och fysiska smälter samman alltmer, blir det spännande att se hur digitala tjänstedesignmetoder kan bidra till utformningen av fysiska miljöer. Jag tror att ett tvärvetenskapligt samarbete är nyckeln till framtidens smarta städer och samhällen.

Kontakt:

Pontus Wärnestål: pontus.warnestal@hh.se och 035-16 76 96.

Mer information:

Läs mer om projektet i Högskolan i Halmstads digitala forskningsmagasin Samspel.