Virtuell tallrik ger kunskap om kostvanor

Inom hälso- och sjukvården behövs kunskap om människors matvanor, till exempel vid behandlingar av övervikt, diabetes eller olika typer av överkänslighet. Även inom forskningen behövs tillförlitlig kunskap om vad människor vanligtvis äter.

I dag används i huvudsak frågeformulär.

– Nackdelen är att människor har en tendens att underrapportera intag av sött och fett, och överrapportera livsmedel som anses nyttiga. Dessutom kan det vara svårt att uppskatta till exempel hur många gram kolhydrater man äter i genomsnitt, berättar Madeleine Svensson.

Bilder i stället för frågor
Tillsammans med några tidigare forskarkollegor på Karolinska Institutet bestämde Madeleine Svensson sig för pröva ett nytt grepp. Utgångspunkten var att det är lättare att visualisera än att svara på frågor om matvanor.

Resultatet blev en interaktiv tallrik för att mäta kostintag. Tallriken är internetbaserad och användarvänlig. Patienten ser en tom tallrik på en datorskärm framför sig, och genom att lägga till olika bilder av matvaror på tallriken kan deltagaren sätta samman en typisk lunchmåltid.

Pedagogiskt värde
– Tre veckor efter att vår försöksgrupp satte samman en måltid på den virtuella tallriken fick de göra samma sak i verkligheten med riktiga livsmedel. Måltiderna visade sig vara högt associerade med varandra, berättar Madeleine Svensson.

Än så länge är tallriken en prototyp, men Madeleine Svensson hoppas att idén kommer att vidareutvecklas och implementeras i hälso- och sjukvården.

– Tanken är att det inte bara ska vara ett mätinstrument utan även ett pedagogiskt instrument. Sjuksköterskor, läkare, dietister eller hälsopedagoger ska enkelt kunna visa hur en hälsosam måltid kan komponeras, utifrån personens individuella rekommendationer.

Forskar om e-hälsa
Madeleine Svensson började arbeta på Högskolan i Halmstad i september 2012. Hennes forskningsområde är så kallad e-hälsa och hon är verksam både vid Sektionen för hälsa och samhälle och Hälsoteknikcentrum Halland. I höstas lade hon fram sin doktorsavhandling, som handlar om internetbaserad hälsorådgivning och dess effekter på hälsan.

För närvarande forskar hon om ”internet of things”, det vill säga hur internet och modern teknik kan användas för att öka hälsan, genom att individen registrerar hälsovanor och får anpassad respons.

– Det kan vara smarta telefoner och appar där man registrerar sina hälsovanor och får direkt återkoppling. Det är enkelt, kostnadseffektivt, tidseffektivt och ger möjlighet till skräddarsydd rådgivning och behandling.   

Madeleine Svensson har tidigare arbetat på överviktsenheten på Karolinska Institutet, och bland annat planerat internetbaserade hälsosatsningar för lokförare på Banverket.

– Det är ett stillasittande yrke där det förekommer mycket övervikt. Internet blev ett sätt att nå denna resande målgrupp och det visade sig ha många fördelar – det är geografiskt oberoende, anonymt och man kan få återkoppling direkt.

Teknisk explosion
Den snabba tekniska utvecklingen har lett till en explosion av ny teknik som ska främja hälsosammare vanor. Men mycket hälsoteknik utvecklas utan vetenskaplig grund.

– Forskningens roll är att hitta teknik som är anpassad efter syfte, målgrupp och som stödjer lämplig beteendeförändring utifrån individens egen hälsoprofil och behov.

Madeleine Svensson menar att hälso- och sjukvården i dag lägger allt större ansvar för individers hälsa på individen själv.

– Att använda ny teknik för att främja hälsosammare vanor möjliggör att individerna kan ta ansvar över sin egen hälsa – ett mål som även svenska staten har presenterat. Det är ett smart komplement till traditionell sjukvård, säger hon.

För mer information, kontakta Madeleine Svensson, tel. 073-639 47 93, e-post: madeleine.svensson@hh.se

Läs artikeln "An Interactive Internet-Based Plate for Assessing Lunchtime Food Intake: A Validation Study on Male Employees"